Konsumentpriserna i USA steg i juli med hela 5,4 procent jämfört med motsvarande månad i fjol. De höga priserna på begagnade bilar och energi lyfter siffrorna för USA.
EkonomiTT-Reuters
Det var lite över förväntningarna, men inte mycket, säger Emil Brodin, ekonom på statliga Konjunkturinstitutet.
Siffran kommer från USA:s arbetsmarknadsdepartement. Ekonomer hade i genomsnitt räknat med en inflationstakt på 5,3 procent, enligt Reuters enkät.
Många hade hoppats på en minskad inflation.
Men priserna är fortsatt väldigt höga på bilar, särskilt begagnade, och det i sin tur beror på ökad efterfrågan under återhämtningen efter pandemin. Det tar ett tag innan det går över. Det är fortfarande pandemin som styr ekonomin, säger Emil Brodin.
Högsta på 13 år
Även i juni ökade konsumentpriserna med 5,4 procent i årstakt, vilket är ett slags rekord – det var den högsta inflationstakten sedan augusti 2008.
Priserna på hyrbilar och hotell är åtminstone tillbaka på nivåerna som de var före pandemin i princip. Flygpriserna har dock en bit kvar upp dit och kan späda på inflationen ytterligare, säger Cathrine Danin, seniorekonom på Swedbank.
Den så kallade kärninflationen, där de snabbt svängande priserna på mat och energi inte räknas in, var i juli 4,3 procent. Det var precis i linje med prognoserna.
Över 5 procents inflation är högt och vore ett samhällsproblem om det höll i sig. Men rekordinflationen ser inte ut bestå, anser Cathrine Danin.
Amerikanska centralbanken, the Fed, har räknat med den här puckeln. För slutet av det här året är prognosen mer beskedliga 3 procents inflation för helåret, och 2 procent för slutet av nästa år.
Moln på himlen
Men det finns orosmoln.
Vi ser att lönerna börjar gå upp i USA nu. Och om de många produktionsstörningar vi sett med olika flaskhalsar och brist på komponenter som halvledare fortsätter en längre tid, då kan det leda till högre inflation. Till viss del kan ett globalt stigande inflationstryck över tid det även påverka priserna i Sverige, säger Cathrine Danin.
Bakom den höga inflationen ligger uppdämda konsumtionsbehov och de stora statliga stöd amerikanerna fått, anser Frida Bratt, sparekonom på Nordnet.
De har fått mer pengar i plånboken och de väljer för tillfället att konsumera sådant som hotell- och restaurangbesök.
