E55
E55.se
Ekonomi

Risk för ransonering: ”Osthyvelsprincip”

Risken för ransonering av olja eller andra ekonomiska konsekvenser ökar i takt med att kriget i Iran fortsätter. Arkivbild.
Risken för ransonering av olja eller andra ekonomiska konsekvenser ökar i takt med att kriget i Iran fortsätter. Foto: Caisa Rasmussen/TT
TT Nyheter
TT Nyheter
Uppdaterad: 20 apr. 2026Publicerad: 20 apr. 2026

Sverige har bara drabbats av brist på fossila drivmedel två gånger hittills, 1956 och 1974. Nu finns risken att kriget i Iran – med bland annat osäkerheten kring oljetransporterna genom Hormuzsundet – driver fram en ny kris.

ANNONS
ANNONS

Läget på oljemarknaden är fortsatt ansträngt på grund av Irankriget. Det ökar risken för att Sverige kan behöva ransonera drivmedel.

”Ligger den här situationen kvar in i juni–juli, då är vi nog där tror jag”, säger råvaruanalytikern Christian Kopfer.

Sverige har bara drabbats av brist på fossila drivmedel två gånger hittills, 1956 och 1974. Nu finns risken att kriget i Iran – med bland annat osäkerheten kring oljetransporterna genom Hormuzsundet – driver fram en ny kris.

Energiorganet IEA har varnat för att flygbränslet i Europa riskerar att ta slut om sex veckor.

Samtidigt har både finansminister Elisabeth Svantesson (M) och statsminister Ulf Kristersson (M) uttalat sig om en eventuell ransonering av olja i Sverige.

”Varje dag kriget drar ut på tiden ökar risken för den sortens ekonomiska konsekvenser. Vi följer det här extremt noga”, sade Ulf Kristersson i förra veckan.

Läs även: 7 bilregler många bryter mot – kan kosta dig tusenlappar – E55

Stora volymer

Christian Kopfer, som är råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, bedömer att Sveriges strategiska bränslelager kan dämpa energikrisen något.

ANNONS

Men till slut kommer inte beredskapslagret att räcka heller.

”Vi kommer till en gräns även när det gäller klassiska bränslen”, säger han.

”Sen är det alltid jättesvårt att säga exakt vilken dag, vilken vecka. Men under sommarmånaderna, då går det inte att komma runt längre, utan då är man i ett ransoneringsläge.”

Hur skulle en ransonering kunna genomföras?

”Det blir en osthyvelsprincip, att man försöker ta lite här och var. Problemet är att det är så pass stora volymer det handlar om”, säger Christian Kopfer.

ANNONS

Osäkert läge

Enligt Ella Kilim, chef för Energimyndighetens avdelning för energiberedskap, är det just nu försörjningen av flygbränsle som drabbas hårdast av kriget.

”Till skillnad från till exempel bensin och diesel hålls flygbränsle ofta i mindre lager. Det gör att man i hög grad är beroende av kontinuerliga leveranser”, säger hon.

”Försörjningen av både diesel och bensin bedöms just nu som stabil i Sverige. Både på kort och på lång sikt. Däremot behöver man titta på olika scenarier, eftersom läget är väldigt osäkert.”

ANNONS

En ransonering är inte aktuell förrän som sista alternativ, fortsätter hon.

”Ransonering är ett verktyg som används som ett sista alternativ, när bedömningen är att tillgången till drivmedel är så begränsad att det inte räcker till alla”, säger hon.

”Då prioriteras samhällsviktig verksamhet, exempelvis ambulansflyg. Men det är inte aktuellt i dagsläget.”

Om Energimyndigheten bedömer att Sverige riskerar att få en akut brist på drivmedel kan regeringen besluta om ransonering.

Dessförinnan kan myndigheten använda sig av exempelvis informationskampanjer och åtgärder för att stimulera ett ökat resande med kollektivtrafik.

Sverige har i fredstid bara drabbats av drivmedelsbrist två gånger hittills – 1956 under Suezkrisen och i samband med oljekrisen 1974.

Sverige har ett beredskapslager av drivmedel motsvarande 90 dagars nettoimport, som hålls av kommersiella aktörer.

Under våren sker en så kallad lageravtappning, efter ett beslut av regeringen på initiativ av internationella energiorganet IEA. Avtappningen innebär att delar av beredskapslagret görs tillgängligt på marknaden för att stabilisera den.

Kollektiva lageravtappningar har bara genomförts sex gånger sedan IEA bildades 1974.

ANNONS

Utöver årets avtappning på grund av Irankriget handlar det om kriget runt Persiska viken 1991, orkanerna i Mexikanska golfen 2005, konflikten i Libyen 2011 samt två gånger på grund av kriget i Ukraina 2022.

Källa: Energimyndigheten.

Läs även: Nya EU-regler: Detta blir obligatoriskt i alla nya bilar 2026 – E55

Läs mer från E55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
ANNONS
ANNONS
ANNONS