Så kan döden ge ekonomisk smäll

Räkningar kommer

Trots att någon avlidit slutar dock inte räkningarna att komma automatiskt. Så det är viktigt att så snart som möjligt avsluta alla autogiron som dödsboet kan tänkas ha och dessa räkningar ska inte prioriteras i första hand.

– Det första och viktigaste är att ta hand om begravningen och se till att det blir gjort. Är man osäker på vad det finns för tillgångar så ska man därför inte börja betala räkningar, utan då är det bättre att ta kontakt med de som har skickat räkningar och be om anstånd med betalningen, säger Arne Larsson och fortsätter:

– Min rekommendation är att aldrig betala den avlidnes skulder med utlägg med egna pengar, såvida du inte varit gift eller sambo med personen och känner till att det finns pengar i dödsboet.

Bistånd till begravning

Om situationen är sådan att skulderna överstiger tillgångarna ska dödsbodelägarna istället ansöka om konkurs. I det fallet fördelas alla tillgångar som finns kvar till fordringsägarna genom en konkursförvaltare. Det går även att söka bistånd från kommunen om tillgångarna är så låga att de inte täcker begravningen.

– Det går att få ekonomiskt bistånd både för kostnad för begravning och gravsten. I så fall är det viktigt att du tar kontakt med kommunen innan du går till en begravningsbyrå och beställer en begravning. Annars finns det en risk att du får betala begravningskostnaden med egna pengar, tipsar Arne Larsson.

Det kan vara klokt att ta hjälp av en jurist om det är stora tillgångar som ska hanteras och fördelas mellan arvtagarna.

Inte ärva skulder

Har den avlidne drivit företag som är enskild firma avslutas det som regel. Men finns ett aktiebolag kan det finnas väldigt stora tillgångar som måste fördelas på något sätt, eller sälja.

Tillgångarna används för att betala eventuella som skulder som dödsboet har. Man får till exempel betala eventuella bostadslån genom försäljning av fastigheten. Finns det skulder hos Kronofogden kan myndigheten utmäta tillgångar från dödsboet. Dock kan inte fodringsägarna själva kräva in skulder från dödsbodelägarna.

– Om du inte är medlåntagare eller borgensman finns ingen risk att du behöver betala den avlidnes skulder. Det heter ju att man inte kan ärva skulder och det stämmer ju. Men det är först när alla skulder är betalda och det finns ett överskott som det finns något att ärva, säger Arne Larsson till Göteborgs-Posten.

Se upp för kvarskatt

Något som är värt att tänka på är dock att du kan bli återbetalningsskyldig när arvet väl är fördelat. Arne Larsson vill i det här sammanhanget lyfta en viktigt fråga, nämligen skatten.

– Så lång tid som dödsboet har haft inkomster ska det deklareras. Säg att en person avlider i mars, man gör deklarationen i maj och sedan delar man upp pengarna under sommaren. Men nästa år kommer en ny deklaration för de tre månaderna som personen fortfarande var i livet, och man får en kvarskatt. Då måste arvingarna betala tillbaka det från arvet.

Preskriptionstiden på arv är tio år. Fram tills dess kan man inte vara helt säker på att någon annan kommer att kräva del i arvet.

– Det kanske är tre syskon som delat på arvet efter en bror, och nio år och elva månader senare så dyker det upp ett testamente. Då måste syskonen lämna tillbaka det här arvet som de förmodligen shoppat upp sedan länge, säger Arne Larsson.