E55
E55.se
Ekonomi

Sverige använder 600 miljarder om året till resursslöseri

Sopor. Genom att minska på slöseriet med resurser och på vår överkonsumtion skulle Sveriges ekonomi kunna spara hundratals miljarder kronor, det menar tre forskare.
Genom att minska på slöseriet med resurser och på vår överkonsumtion skulle Sveriges ekonomi kunna spara hundratals miljarder kronor, det menar tre forskare. (Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT)
Annika Hjerpe
Annika Hjerpe
Uppdaterad: 23 jan. 2026Publicerad: 23 jan. 2026

Politiker, företag och allmänheten i Sverige skulle tillsammans kunna spara 600 miljarder kronor om året med bättre resursanvändning.

ANNONS
ANNONS
Facebook
Twitter
LinkedIn

Mest läst i kategorin

Ekonomi

Framtidsfullmakt: Guiden – säkra din vilja innan det är för sent

09 feb. 2026
Sparande
Ekonomi

Dåligt sparande kostar svenskarna miljarder varje år

09 feb. 2026
pension skatt
Pension

Skatt på pension 2026: Här är vinnarna och de som betalar mer

09 feb. 2026
Mer för kronan i London när pundet pressas av politisk kris. Arkivbild.
Ekonomi

Epstein-krisen gör Londonresan billigare

09 feb. 2026
matsvinn
Ekonomi

Matsvinnet i svenska hem – därför kostar det dig mer än du tror

09 feb. 2026

Tre forskare på forskningsinstitutet Rise skriver i Forskning och Framsteg att omfattningen av slöseriet med resurser och material i Sveriges ekonomi behöver synliggöras för att problemet ska kunna rättas till.

De tre forskarna Ann-Charlotte Mellquist, enhetschef för Beslutsstöd för hållbarhet på Research Institutes of Sweden, Rise, Carl Jensen, enhetschef för Polymera material och återvinning på Rise samt Peter Stigson, marknadschef för avdelning Systemomställning på Rise, skriver bland annat om rapporten Circularity gap report (CGR): Värdegapet Sverige.

I rapporten har värdegapet beräknats för sex av de viktigaste sektorerna i svensk ekonomi och det visar att nästan en femtedel av det potentiella ekonomiska värdet går förlorat.

Forskarna skriver att det motsvarar 600 miljarder kronor per år, eller ungefär halva statsbudgeten och att den största källan till förlorat värde är produkter som kasseras i förtid, för Sverige kostar det enligt dem 420 miljarder kronor varje år.

Mer cirkularitet behövs

I sin rapporten har begreppet ”värdegap” lanserats, som ett mått på det ekonomiska värde som förloras när produkter, resurser och system inte nyttjas till fullo.

Med det vill forskare engagera bredare målgrupper och i förlängningen åstadkomma mer cirkularitet så att resurser används så effektivt det går i ett kretslopp.

”Vår oförmåga att ge produkter och material långa livslängder innebär att vi slösar bort inte bara materialen i sig, utan också den energi, det arbete och den infrastruktur som investerats i dem – själva värdet som vi arbetar så hårt för att skapa”, skriver de tre forskarna i Forskning & Framsteg.

De skriver vidare att svenskarnas överkonsumtion dessutom uppgår till 200 miljarder kronor per år.

ANNONS

De definierar överkonsumtion som ”utgifter som överstiger faktiska behov eller ger minimal nytta” och skriver att det bland annat handlar om stora boytor, onödiga köksrenoveringar och tomma lokaler.

ANNONS

Är all konsumtion bra konsumtion?

Enligt de tre forskarna är det väldokumenterat att den i huvudsak linjära ”slit och släng”-ekonomin orsakar stor miljöskada. De skriver att utvinning och upparbetning av råmaterial exempelvis står för 55 procent av de globala utsläppen av växthusgaser.

”Men all konsumtion är ju bra konsumtion om vi ser det från ett rent bnp-perspektiv – eller? Att vi konsumerar nya prylar och slänger gamla trots att de fortfarande kan användas höjer ju bnp. Även överkonsumtion av till exempel mat, mobilitet och byggd yta bidrar till ökad bnp”, skriver de tre forskarna i Forskning & Framsteg.

Det här är ett vanligt synsätt, vi har fått rapporter om att hushållens konsumtion lyfter Sveriges ekonomi och i nyhetsartiklar framställs det som positivt att siffrorna pekar uppåt för konsumtionen och som eländigt när bnp sjunker.

Inte bara bnp-termer

De tre forskarna förklarar att, förutom att överkonsumtion och resursslöseri utarmar planeten och underminerar möjligheterna till framtida välfärd, visar rapporten att de summor som används till icke nödvändig konsumtion är enorma.

De menar att om vi inte bara tolkar det här i bnp-termer kan vi se att det finns möjligheter att använda pengarna på andra sätt.

”Värdegapet på 600 miljarder kronor uppstår i hela ekonomin, såväl inom offentlig som privat sektor och bland hushållen. Om vi sluter gapet och stoppar läckaget har vi möjlighet att spendera pengarna i andra delar av ekonomin”, skriver de tre forskarna i Forskning & Framsteg.

ANNONS

De skriver vidare att om både material- och pengaflöden styrs om till mer värdeskapande aktiviteter, bland annat tjänster, frigörs offentliga medel och nya affärsmöjligheter uppstår.

Om ekonomin ses ur den synvinkeln, dessutom med vissheten att det handlar om väldigt stora belopp blir den cirkulära omställningen både ekonomiskt och planetärt logisk och nödvändig, skriver de tre forskarna i Forskning & Framsteg.

Läs mer på E55: FN-rapport: Världen måste se bortom tillväxt och bnp





Läs mer från E55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
DebattEkonomiRapport
Annika Hjerpe
Annika Hjerpe

Universitetsutbildad journalist med mångårig erfarenhet som skrivande redaktör. På E55 skriver hon om allt från pension, sparande, matpriser till hälsa vård och omsorg, ja det mesta som berör 55-plussare och deras ekonomi.

Annika Hjerpe
Annika Hjerpe

Universitetsutbildad journalist med mångårig erfarenhet som skrivande redaktör. På E55 skriver hon om allt från pension, sparande, matpriser till hälsa vård och omsorg, ja det mesta som berör 55-plussare och deras ekonomi.

ANNONS
ANNONS
ANNONS
mobile
desktop