Genmodifierade immunceller kan bromsa ALS genom att slå ut skadliga hjärncellers överaktivitet. Det visar ny forskning i lovande försök i USA på möss.


Mest läst i kategorin

Den här kärlekshandlingen kan förlänga livet
En gammal tysk studie från 1980-talet, som nu uppmärksammas på nytt, visar att en liten enkel kärlekshandling på morgonen i genomsnitt förlängde mäns liv med fem år. Vad är skiljer ett kort äktenskap från ett som varar riktigt länge och finns det något sätt att få det egna förhållandet att hålla längre? En psykoterapeut som …

Över 65 år mest utsatta för influensa – nytt besked om vaccin
Ny analys visar att influensavaccinet ger tydligt skydd för äldre trots att viruset förändrats under säsongen. Influensasäsongen 2025–2026 började tidigt i flera europeiska länder. Smittspridningen tog fart redan under december och säsongen pågår fortfarande i stora delar av Europa. Samtidigt kommer nu nya besked om hur väl årets influensavaccin fungerar. E55 har tidigare rapporterat att …

Din tarmhälsa påverkas av var du bor
Att ha en tarm som fungerar bra är väldigt viktigt både för ditt fysiska och för ditt mentala välbefinnande, men någonting oväntat kan påverka tarmbakterierna, det visar en ny tvillingstudie. Hur bakterierna i dina tarmar mår påverkar hela dig. Din tarmflora kan påverka ditt hjärtas hälsa, en svensk studie pekar ut tarmens bakterier som en …

Studie: Bakterier äter upp cancer inifrån
Forskare har konstruerat bakterier som kan äta upp cancertumörer inifrån och ut och det här kan ge ett nytt sätt att bekämpa cancer. Cancer är väldigt vanligt och ungefär en tredjedel av alla som lever i Sverige kommer under sin livstid få ett cancerbesked. Eftersom cancer är så pass vanligt pågår mycket forskning om hur …

Sötningsmedel har blivit vardagsmat – nu tar debatten ny fart
Sockerfria drycker och snacks finns numera överallt. Samtidigt sprids varningar i sociala medier om att sötningsmedel skulle vara “nervgift” eller kopplade till allt från cancer till kognitivt förfall. E55 har tidigare skrivit om hur vissa sötningsmedel hamnat i strålkastarljuset av helt andra skäl, till exempel efter forskningslarm om erytritol. En del påståenden är uppenbart felaktiga, …
Genetiskt modifierade immunceller, så kallade CAR T-celler, kan bromsa utvecklingen av den neurodegenerativa sjukdomen ALS genom att slå ut skadliga immunceller i hjärnan. Det visar nya försök som inger hopp om framtida behandlingar.
”Det är inte ett sätt att bota sjukdomen. Målet är att bromsa sjukdomen”, säger Dario Trotti vid Jefferson Weinberg ALS Center i Pennsylvania, till New Scientist.
Finns få behandlingar
ALS, amyotrofisk lateralskleros, även kallad Lou Gehrigs sjukdom, orsakas av att motorneuroner, nervceller som styr viljestyrda muskler, bryts ned och dör. Medellivslängden efter diagnos är två till fem år. Färre än tio procent av de drabbade lever längre än ett decennium.
Det finns i dag vissa behandlingar för ärftliga former av ALS, men de gäller bara omkring 5 till 10 procent av fallen. För den vanligare, sporadiska formen saknas fortfarande effektiv behandling.
Läs mer: Du trodde hjärnan blev sämre med åldern? Forskningen visar vad som faktiskt händer (E55)
Allt fler studier pekar dock på att inflammation i hjärnan bidrar till att motorneuroner dör. Särskilt pekas mikroglia ut. Det är immunceller som normalt skyddar hjärnan genom att rensa bort skräp och finjustera kopplingar mellan nervceller.
När de blir överaktiva kan de i stället förvärra skador genom att bryta ned för många synapser och därmed bidra till nervcellsförlust.
I experiment med hjärn- och ryggmärgsvävnad från personer med ALS har Trottis forskargrupp visat att dessa skadliga mikroglia ofta har förhöjda nivåer av ett protein (uPAR) på sin yta. Det fungerar som en slags markör.
”Det här angreppssättet är inte ett sätt att bota sjukdomen. Målet är att bromsa sjukdomen”, säger Dario Trotti.
Senaste nytt
Så stärker koncernen lönsamheten och växlar upp inför 2026

När pengarna flyttas med ett svep i mobilen
Historiskt tredje kvartal för det noterade guldbolaget: Akobo Minerals tar klivet in i lönsamhet

Äldre spelar omedvetet på olicensierade casinon

Därför bör du aldrig vara utan hemförsäkring
Gott resultat på viss cancer
Genom att använda CAR T-celler, alltså immuncellerna som genmodifierats för att känna igen specifika proteiner, riktade forskarna in sig på uPAR. I cellförsök kunde de eliminera de överaktiva mikroglia utan att skada nervcellerna.
CAR T-celler har tidigare visat god effekt mot vissa former av cancer och prövas nu mot fler sjukdomar, bland annat autoimmuna tillstånd som lupus. Att tekniken nu testas vid neurodegenerativa sjukdomar markerar ett nytt steg.
Eftersom behandlingen inte kan återställa redan förlorade motorneuroner är förhoppningen att den ska kunna bromsa den fortsatta försämringen.
Läs mer: Luftföroreningar kan driva på demens – ny forskning skärper kraven på åtgärder (E55)
Forskare menar också att metoden kan få betydelse vid andra sjukdomar där överaktiva mikroglia spelar en roll, exempelvis vissa former av demens.
Resultaten är ännu tidiga och fler studier krävs innan behandlingen kan prövas kliniskt. Men forskarna beskriver angreppssättet som ett lovande spår i jakten på att hejda en av vår tids mest obarmhärtiga neurologiska sjukdomar.

Extrautrustad med smarta funktioner och nya detaljer. Elegant och modernt uttryck med ett omfattande exteriörpaket. Läs mer om ID.4 Pro Sweden Olympic Edition här!
Senaste nytt

Marknadens 10 bästa bilar 2026 – här är vinnaren

Kristersson: Ekonomiska muskler att agera

Den här kärlekshandlingen kan förlänga livet

Påskresan hotas av nya flygstörningar – detta har du rätt till
