Att åldras innebär inte ett oundvikligt förfall

En man sträcker upp armarna i luften. Nej, åldrandet behöver inte nödvändigtvis innebära fysiska och kognitiva försämringar, det visar en stor studie

Nej, åldrandet behöver inte nödvändigtvis innebära fysiska och kognitiva försämringar, det visar en stor studie. (Foto: SHVETS production /Pexels)

Annika Hjerpe

Uppdaterad: 20 apr. 2026Publicerad: 20 apr. 2026

Du kan påverka hur du åldras genom den inställning du har till åldrandet, det visar en studie och forskarna hoppas resultatet ska ändra uppfattningen om åldrandet som ett oundvikligt förfall.

ANNONS

Du kan må bättre i ditt åldrande om du, i stället för att oroa dig för rynkor, krämpor och andra ålderstecken, ändrar din uppfattning om åldrandet, det menar psykologen Regina Koepp som arbetar med äldre i USA.

Hon säger att när vi blir äldre blir vi mer fysiskt sårbara för komplexa medicinska problem och kroniska hälsotillstånd och att cirka 85 procent av alla över 65 har en kronisk sjukdom.

Hon tror att det som händer är att vi fokuserar på dessa svårigheter och projicerar vår rädsla på dem, och förbiser många av de fördelar som kan komma med åldrandet.

Vi kan påverka

Faktum är att forskning faktiskt visar att hur vi ser på åldrandet har stor betydelse för hur vi åldras och för hur gamla vi blir, det skriver Dagens Nyheter.

Lars Christer Hydén, professor emeritus och föreståndare för Centrum för demensforskning vid Linköpings universitet säger att det kan låta konstigt, men att det är ganska logiskt.

I en ny studie från Yale University i USA har forskare analyserat hur det gått för över 11 000 äldre amerikaner som deltagit i Health and Retirement Study, i vilken studiedeltagarna har intervjuats vartannat år sedan 1992.

Den nya studien visar att för den analyserade gruppen försämrades den fysiska och kognitiva förmågan under de 12 år studieperioden varade.

Men det var annorlunda för 45 procent av deltagarna, under studieperioden förbättrades antingen deras fysiska eller deras kognitiva förmåga

ANNONS

Forskarna spårade förändringar i deltagarnas fysiska funktion med hjälp av gånghastighet. Geriatriker beskriver ofta gånghastighet som ett vitalt tecken eftersom den har starka kopplingar till funktionsnedsättning, sjukhusvistelse och dödlighet.

De spårade förändringar i deltagarnas kognition med hjälp av en global prestationsbedömning.

Cirka 32 procent förbättrades kognitivt och 28 procent förbättrades fysiskt.

När även de studiedeltagare vars kognitiva förmåga inte förändrades utan förblev densamma räknades med var det över hälften av deltagarna som bibehöll eller förbättrade sin kognitiva förmåga.

ANNONS

Positiv uppfattning om åldrandet

Forskarna antar att förbättringarna framförallt är kopplade till någonting kraftfullt men ofta förbisett, hur människor tänker på åldrandet i sig, eller, specifikt, huruvida de vid studiens början hade mer positiva eller mer negativa åsikter om åldrande.

Till stöd för den här hypotesen fann forskarna att de som hade mer positiva uppfattningar om åldrande var signifikant mer benägna att visa förbättringar i både gånghastighet och kognition, även att hänsyn tagits till faktorer som ålder, kön, utbildning, kronisk sjukdom, depression och uppföljningslängd.

Studiens författare, Becca R. Levy, är professor i samhälls- och beteendevetenskap vid Yale School of Public Health, och internationell expert på psykosociala faktorer som påverkar hälsan vid åldrande.

Hon säger att många likställer åldrande med en oundviklig och kontinuerlig förlust av fysiska och kognitiva förmågor.

ANNONS

”Det vi fann är att förbättringar senare i livet inte är ovanliga, det är vanliga, och det bör inkluderas i vår förståelse av åldrandeprocessen”, säger hon i ett pressmeddelande.

Hon säger vidare att det är anmärkningsvärt att de här vinsterna försvinner när man bara tittar på medelvärden

”Om man snittar alla tillsammans ser man enförsämring. Men när man tittar på individuella utvecklingsbanor upptäcker man en helt annan historia. En betydande andel av de äldre deltagarna som vi studerade blev bättre”, säger hon i pressmeddelandet.

Förkroppsligar stereotyper

Studiens resultat bygger på Becca R. Levys stereotypförkroppsligande teori, som menar att åldersstereotyper som absorberats från kulturen, genom exempelvis medier och reklam, så småningom blir självrelevanta och biologiskt betydelsefulla.

I en tidigare studie har hon funnit att negativa uppfattningar om ålder förutsäger sämre minne, långsammare gånghastighet, högre kardiovaskulär risk och biomarkörer associerade med Alzheimers sjukdom.

Den nya studien visar att de som har mer positiva uppfattningar om åldrandet ofta ofta uppvisar förbättringar.

”Våra resultat tyder på att det ofta finns en reservkapacitet för förbättringar senare i livet. Och eftersom åldersföreställningar är förändringsbara öppnar detta dörren för insatser både på individuell nivå och på samhällsnivå”, säger hon i pressmeddelandet.

Forskarna hoppas att studiens resultat ska att vända den allmänna uppfattningen att det är oundvikligt med kontinuerlig försämring och uppmuntra beslutsfattare att öka sitt stöd till förebyggande vård, rehabilitering och andra hälsofrämjande program för äldre människor.

ANNONS

Läs mer på E55: Du trodde hjärnan blev sämre med åldern? Forskningen visar vad som faktiskt händer

Läs mer på

Läs mer från E55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:

ålder Hälsa studie

Annika Hjerpe

Universitetsutbildad journalist med mångårig erfarenhet som skrivande redaktör. På E55 skriver hon om allt från pension, sparande, matpriser till hälsa vård och omsorg, ja det mesta som berör 55-plussare och deras ekonomi.

Annika Hjerpe

ANNONS