Världen över är hjärtsvikt fortfarande en av de främsta orsakerna till sjukhusinläggningar och död, men regionala skillnader i överlevnad är betydande.


Skillnaderna i kliniska resultat för sjukhusinläggningar vid hjärtsvikt kopplas till skillnader i socioekonomiska förhållanden, hälsofaktorer och hälso- och sjukvårdssystemets organisation, det skriver forskare i sammanfattningen av sin studie.
Studien har gjorts av forskare från Spanska kardiologiska sällskapets grupp för kvinnor och hjärta, i samarbete med den spanska stiftelsen Institutet för förbättring av hälso- och sjukvården, IMAS.
Forskarna har analyserat regionala skillnader i frekvensen av sjukhusinläggningar för hjärtsvikt och dödligheten i hjärtsvikt på sjukhus i Spaniens autonoma regioner, och undersökt sambandet med skillnader mellan sjukhusen och med regionala hälsofaktorer.
Regionens BNP påverkar
Studien visar att sannolikheten att dö under sjukhusvistelse på grund av hjärtsvikt kan fördubblas beroende på var i Spanien människor bor och vilken inkomstnivå de har, det skriver 65 e más.
Studien omfattar över 760 000 sjukhusinläggningar på grund av hjärtsvikt som registrerades i Spaniens nationella hälso- och sjukvårdssystem mellan 2016 och 2022, den är en av de största befolkningsbaserade studier om hjärtsvikt inom ett offentligt hälso- och sjukvårdssystem som gjorts i Europa.
Under studien var den genomsnittliga dödligheten under sjukhusvistelse för hjärtsvikt 11,3 procent, vilket i antal motsvarar 86 426 dödsfall. Det var dock stora skillnader mellan olika grupper.
I studien beaktades hälso- och sjukvårdsfaktorer som sjukhusens komplexitet och årliga mängd verksamhet, men vid jämförelse hade det inget signifikant samband med dödligheten.
Forskarna kunde dock konstatera att det finns ett direkt samband mellan regionalt välstånd och kliniska resultat. Dödligheten i hjärtsvikt på sjukhus minskar enligt forskarna med 0,77 procentenheter för varje 1 000 euro som BNP per capita ökar.
Regional BNP är dessutom kopplad till andra sociala hälsofaktorer, som fattigdomsrisk, utbildningsnivå, arbetslöshet, rökning och fetma.
Inkomst påverkar dödligheten
På det här sättet fungerar inkomst som en global indikator på den socioekonomiska miljön och integrerar faktorer som påverkar förebyggande åtgärder, livsstil och tillgång till hälso- och sjukvård.
Människors socioekonomiska sammanhang visade sig i studien vara en viktig avgörande faktor och det blir särskilt tydligt när regioner i motsatta ändar av inkomstspektrumet jämförs.
Madrid har den lägsta dödligheten i hjärtsvikt på sjukhus, 7,7 procent, dödligheten i hjärtsvikt på sjukhus i Andalusien är 16,4 procent, alltså 113 procent högre.
Den här skillnaden sammanfaller med en 84 procentig skillnad i BNP per capita i de två regionerna, den uppskattas vara cirka 35 000 euro i Madrid, jämfört med cirka 19 000 euro i Andalusien.
Enligt Carolina Ortiz, kardiolog vid Alcorcón University Hospital Foundation och studiens huvudforskare, är ”förbättring av levnadsförhållanden och samhällsresurser lika viktigt som kvaliteten på sjukhusvården”, skriver 65 e más.
”Sambandet mellan sociala bestämningsfaktorer och hälsoutfall på sjukhus är den mest relevanta slutsatsen i detta arbete och belyser behovet av att införliva information om sociala bestämningsfaktorer för hälsa i patienternas elektroniska patientjournal”, säger Francisco Javier Elola, chef för IMAS, till 65 e más.
Läs mer på E55: Ekonomi och hälsa går hand i hand mer än någonsin

Universitetsutbildad journalist med mångårig erfarenhet som skrivande redaktör. På E55 skriver hon om allt från pension, sparande, matpriser till hälsa vård och omsorg, ja det mesta som berör 55-plussare och deras ekonomi.

Universitetsutbildad journalist med mångårig erfarenhet som skrivande redaktör. På E55 skriver hon om allt från pension, sparande, matpriser till hälsa vård och omsorg, ja det mesta som berör 55-plussare och deras ekonomi.
Senaste nytt

Doftträning kan förbättrat din mentala förmåga

Goda resultat för VIP-mottagning för sköra äldre

Miljonbud i Panamakanalen när Hormuz stryps

Var tredje svensk shoppar bort stressen – så slår det mot ekonomin
