Falska vårdrekommendationer i annonser – över en miljon nåddes

Falska rekommendationer om viktminskning och astma

Granskningen omfattar även annonser för viktminskningsprodukter och astmabehandlingar. I flera fall användes vårdorganisationers och andra välkända aktörers logotyper utan tillstånd.

En annons för en viktminskningsprodukt innehöll logotyper från den brittiska apotekskedjan Boots och sjukhusorganisationen Guy’s and St Thomas’. Den hade visats över 9 000 gånger när granskningen genomfördes.

Boots bekräftade att annonsen inte var äkta och uppgav att företaget regelbundet anmäler liknande annonser till sociala medieplattformar.

I ett annat fall marknadsfördes en spray som påstods hjälpa mot långvarig hosta, andfåddhet och tryck över bröstet. Reklamen hänvisade till experter från den brittiska lungorganisationen Asthma + Lung UK och gav intryck av att produkten hade genomgått en officiell kontroll. Organisationen förnekade all koppling till reklamen.

Annonsören hade publicerat fem annonser som tillsammans fått uppskattningsvis över 100 000 visningar mellan maj och september, enligt Metas annonsbibliotek.

Var tredje svensk har sett misstänkta bluffannonser

Problemet är inte begränsat till Storbritannien. Även i Sverige använder bedragare myndigheters och vårdorganisationers namn för att marknadsföra produkter med tveksamma hälsopåståenden.

En undersökning som Novus genomförde på uppdrag av Läkemedelsverket i slutet av 2025 visar att 35 procent av svenskarna under det senaste året sett en läkemedelsannons i sociala medier som de misstänkt varit en bluff.

Fyra procent uppgav att de någon gång köpt ett läkemedel via en annons i sociala medier som senare visat sig vara falsk. Bland dem som blivit lurade var viktnedgångsprodukter den vanligaste kategorin.

Läkemedelsverket har också upptäckt annonser där myndighetens logotyp används utan tillstånd. Det gäller bland annat påstådda mirakelkurer mot värk, hudproblem och övervikt.

Under året före undersökningen bad myndigheten Meta att ta bort omkring hundra annonser på Facebook och Instagram där Läkemedelsverkets namn hade missbrukats.

”Det här är ett tydligt exempel på hur bedragare försöker skapa trovärdighet genom att missbruka trovärdiga aktörers namn och symboler”, säger Martin Burman, senior utredare på Läkemedelsverket, i myndighetens pressmeddelande.

Riskerar både pengar och hälsa

Den som köper en produkt via en falsk annons riskerar att betala för något som inte har den utlovade effekten. När produkterna påstås behandla sjukdomar tillkommer medicinska risker.

En person som förlitar sig på en verkningslös produkt mot exempelvis astmabesvär eller tandproblem riskerar att skjuta upp en behandling som faktiskt behövs. Om produktens innehåll är okänt kan användningen dessutom medföra andra hälsorisker.

Läkemedelsverket varnar för att produkter som säljs via falska annonser varken är godkända eller kontrollerade och ofta saknar de effekter som utlovas.

Att en annons visas på Facebook eller Instagram innebär inte att produkten har granskats av en läkemedelsmyndighet. Inte heller en logotyp från ett apotek, sjukhus eller en vårdorganisation är någon garanti för att rekommendationen är äkta.

Meta tog bort annonserna efter granskningen

När Which? kontaktade Meta om de aktuella annonserna meddelade företaget att de hade tagits bort eftersom de bröt mot plattformens regler.

Meta uppgav att aktörerna bakom bedrägliga annonser ständigt förändrar sina metoder för att undvika upptäckt. Företaget medgav också att vissa annonser kan undgå kontrollen.

Den brittiska reklammyndigheten Advertising Standards Authority bedömde att annonserna föreföll vara bedrägeriförsök. Myndigheten hanterar sådana fall genom ett särskilt varningssystem där berörda plattformar uppmärksammas.

Granskningen visar hur falska medicinska rekommendationer kan spridas till stora grupper innan annonserna stoppas. Den visar däremot inte hur många som har köpt produkterna eller hur stora ekonomiska förluster de orsakat.

Så kontrollerar du annonsen innan du köper

Läkemedelsverket uppmanar konsumenter att vara särskilt försiktiga med annonser som utlovar snabba resultat mot sjukdomar. Påståenden om att en produkt rekommenderas av läkare eller är godkänd av en myndighet bör kontrolleras hos den organisation som anges.

Den som vill köpa läkemedel på nätet bör också kontrollera att webbplatsen har rätt att sälja dem.

Enligt Läkemedelsverket ska lagliga webbplatser som säljer läkemedel inom EES visa en särskild EU-symbol. Symbolen ska vara klickbar och leda till en myndighetssida där det går att kontrollera handlarens rätt att sälja läkemedel.

Från myndighetens sida ska det sedan gå att klicka tillbaka till samma webbplats. Först när den kontrollen fungerar går det att bekräfta att försäljaren är registrerad eller har rätt tillstånd.

Den som upptäcker en misstänkt annons kan anmäla den till den sociala medieplattformen och tipsa Läkemedelsverket. Har pengar redan dragits från kontot eller kortuppgifter lämnats till en misstänkt bedragare bör banken kontaktas omedelbart.

Läs även: Cancer slår mot ekonomin – 170 000 kronor i beräknad förlust – E55