De senaste 20 åren har fallen av allvarliga hjärtmuskelsjukdomar fördubblats i Sverige och överdödligheten är stor.


Allt fler svenskar får hjärtsjukdomen kardiomyopati, som är ett samlingsnamn för sjukdomar i hjärtmuskeln och kan leda till hjärtsvikt, rytmrubbningar och i vissa fall plötslig död.
En ny svensk studie visar att diagnoserna har mer än fördubblats på 20 år och att hjärtmuskelsjukdom är kopplad till kraftigt ökad dödlighet.
Vet inte hur många
Torts riskerna med hjärtmuskelsjukdomar, eller kardiomyopatier, är det ingen som vet hur vanliga dessa sjukdomar är, det skriver Dagens Nyheter.
Forskare i Uppsala har nu gjort världens första nationella kartläggning av hjärtmuskelsjukdomar.
”Jag träffar de här patienterna varje dag i mitt jobb. Jag blev väldigt förvånad när jag insåg att man faktiskt inte vet hur många som drabbas. Vi behöver veta mer så att vi kan få fram nya riktade behandlingar”, säger Daniel Lindholm till DN.
Han är kardiolog vid Norrtälje sjukhus och forskare vid Uppsala universitet. Tillsammans med sina kollegor har han i en studie kartlagt alla fall av hjärtmuskelsjukdom i Sverige mellan åren 2004 och 2023.
Forskarna fann att det var totalt 57 000 patienter som fick diagnos och att antalet fall fördubblades under den period de kartlade.
Hjärtsvikt
Daniel Lindholm tror att mörkertalet är stort. Han säger att många, men inte alla, med hjärtmuskelsjukdom får hjärtsvikt och att en del därför i stället får den diagnosen utan att man vet vad som ligger bakom.
Hjärtmuskelsjukdom ger ofta symtom som hjärtrubbningar, andfåddhet, trötthet, snabb puls, sämre kondition och svullna ben, det kan även ge svimningar och hjärtstopp.
Det leder ofta till hjärtsvikt, som innebär att hjärtats förmåga att pumpa blod är nedsatt och symtomen på hjärtmuskelsjukdom kan likna symtomen på hjärtsvikt.
Hjärtstopp
Det finns flera typer av hjärtmuskelsjukdom, de vanligaste är dilaterad, som innebär att hjärtat vidgas, och hypertrofisk, som innebär att hjärtväggen blir tjockare.
”I vissa fall kan de ge hjärtstopp. En del idrottare som faller döda ner på fotbollsplanen kan ha haft en odiagnostiserad hypertrof kardiomyopati”, säger Daniel Lindholm till DN.
”Brustet hjärta”
Bland kvinnor ökar av annan hjärtmuskelsjukdom som kallas för Takotsubo-kardiomyopati, eller ”brustet hjärta”. Det troliga är att det orsakas av svår stress eller trauma och det var först omkring 2005 som den blev känd i västvärlden.
Enligt Daniel Lindholm ser forskarna i sin data att diagnosen ökar markant från 2005 och framåt och han säger att man kanske tidigare trodde att de drabbade hade fått en hjärtinfarkt.
En variant av hjärtmuskelsjukdom har dock minskat något hos män under den kartlagda perioden, den variant som beror på hög alkoholkonsumtion.
Kan ej fastslå ökning
Trots att studien visar på en ökning av antalet fall går det inte att slå fast att det är fler som insjuknar i hjärtmuskelsjukdom.
”Vi har blivit bättre på att diagnostisera kardiomyopatier, till exempel med nya magnetkameraundersökningar av hjärtat och med genetisk utredning. Det kan förklara en del av den ökade förekomsten”, säger Daniel Lindholm till DN.
Överdödligheten
Under studieperioden dog nästan 23 000 personer, eller 40 procent, och forskarna kunde se att överdödligheten var stor i alla åldrar, men det är en grupp som sticker ut.
Bland de kvinnor i studien som var yngst, 18 till 30 år, var dödligheten ungefär 32 gånger högre än i den övriga befolkningen. Bland de yngsta männen var dödligheten 16 gånger högre.
Daniel Lindholm förklarar att eftersom unga kvinnor generellt har väldigt låg risk att dö blir den relativa överdödligheten större, även om det faktiska antalet dödsfall är nästan lika stort bland kvinnor och män.
Överdödligheten i hjärtmuskelsjukdom minskar med åldern och bland de äldsta patienterna var dödligheten dubbelt så hög som hos övriga befolkningen.
Läs mer på E55: Ny forskning: Din tarmflora kan påverka hjärtats hälsa
Läs mer på Dagens PS: När erektionen sviktar kan hjärtat vara orsaken

Universitetsutbildad journalist med mångårig erfarenhet som skrivande redaktör. På E55 skriver hon om allt från pension, sparande, matpriser till hälsa vård och omsorg, ja det mesta som berör 55-plussare och deras ekonomi.

Universitetsutbildad journalist med mångårig erfarenhet som skrivande redaktör. På E55 skriver hon om allt från pension, sparande, matpriser till hälsa vård och omsorg, ja det mesta som berör 55-plussare och deras ekonomi.
Senaste nytt

Hushållen som tjänat mest på regeringens politik

Expert om oljekrisen: Värre innan det blir bättre

Fiskfjäll kan rädda synen hos miljoner – ny forskning väcker hopp

Arvet kan gå till staten – så fungerar Allmänna arvsfonden
