Svenskar som fått bottenresultat på högskoleprovet och inte kommit in på läkarutbildningar i Sverige utbildar sig utomlands och får ändå svensk läkarlegitimation.


Mest läst i kategorin

Din mun kan avslöja allvarliga sjukdomar – forskare ser tydlig koppling
Dålig munhälsa handlar inte bara om tänder och tandkött. Forskning visar nu att bakterier i munnen kan påverka hela kroppen och öka risken för bland annat hjärtinfarkt, stroke och diabetes. De flesta ser tandborstning som en rutin för att undvika hål i tänderna. Men ny forskning visar att munhälsa har en betydligt större betydelse än …

Bättre äldreomsorg gör att japaner lever längre än svenskar
Japaner lever längre än svenskar trots att vi är lika friska, nu visar en stor studie att det beror på äldreomsorgen. Japan har en av världens högsta medianåldrar och där, liksom i Sverige ökar antalet äldre, men trots att landet har en av världens starkaste ekonomier hamnar Japan i bottenklassen i den globala rankingen av …

Oroande: Så många tar andras receptbelagda läkemedel
Många svenskar tar receptbelagda läkemedel som de inte själva fått utskrivna, det visar en ny undersökning. Illegal handel med läkemedel på nätet har vuxit och blivit ett stort samhällsproblem och Läkemedelsverket vill se hårdare straff och större befogenheter för att stoppa olaglig läkemedelshandel. Det kan vara farligt att ta olagliga läkemedel som köpts på internet då …

Forskare: Kosttillskott med omega-3 har ingen effekt
Kapslar med fettsyrorna Omega-3 är ett av de populäraste kosttillskotten, men enligt forskare är det bortkastade pengar, dessutom kan en annan omega-fettsyra vara intressant. Fettbristen som kan påverka hjärtat och hjärnan, Omega-3. Dessa fettsyror är välkända för sina hälsoeffekter. Omega-3 finns i flera former, växtbaserad ALA finns bland annat i valnötter, chiafrön och linfröolja, de …

Forskarnas viktigaste råd – Så kan du minska risken för cancer
Ny forskning pekar på att en stor del av cancerfallen kan förebyggas. Nu lyfter experter fram de vanor som gör störst skillnad. Det finns få sjukdomar som väcker så mycket oro som cancer. Men forskare menar att risken i många fall går att påverka mer än många tror. Enligt nya bedömningar hade en betydande andel …
Högskoleprovet består av 160 uppgifter, en kvantitativ del med 80 matematiska och logiska frågor och en kvantitativ del med 80 verbala frågor.
Varje rätt svar ger en poäng, fel svar eller uteblivna svar ger 0 poäng. Poängen, som kan vara från 0 till 160, omvandlas till en normerad poäng, 0,00 till 2,00, för att det ska gå att jämföra resultat från olika provtillfällen.
”Normering handlar om att bestämma vilken råpoäng, det vill säga antal rätta svar, som motsvarar en viss normerad poäng. Hur relationen mellan råpoäng och normerad poäng ser ut, beror till stor del på provets svårighetsgrad. Svårighetsgraden varierar mellan olika provtillfällen – ibland är provet lite lättare och ibland är det lite svårare”, skriver Studera.nu.
Enligt Universitets- och högskolerådet mäter högskoleprovet kunskaper och färdigheter som är viktiga i alla högskoleutbildningar och resultatet ger ett mått på förmågan att klara av högre studier.
Läkarlegitimation
Sedan patientsäkerhetslagen infördes 2010 har antalet återkallade läkarlegitimationer ökat och år 2023 blev ett rekordstort antal läkare av med legitimationen.
Ett växande antal läkare förlorar sin legitimation efter grova brott som hotar patientsäkerheten och skadar yrkets anseende, bland brotten som kostat läkare legitimationen finns bland annat innehav av barnpornografiska bilder och fotograferande av sövda patienter.
Nu har Sveriges Radio Ekot gjort en granskning och sett att flera läkare som utbildats utomlands och fått sin läkarlegitimation automatiskt godkänd i Sverige anmäls som en fara för patienter.
Senaste nytt
Så stärker koncernen lönsamheten och växlar upp inför 2026

Säker digital underhållning – så undviker du oseriösa sajter

När pengarna flyttas med ett svep i mobilen
Historiskt tredje kvartal för det noterade guldbolaget: Akobo Minerals tar klivet in i lönsamhet

Äldre spelar omedvetet på olicensierade casinon
Utbildar sig utomlands
Mellan 2020 och 2025 fick ungefär 1 700 svenskar sin svenska läkarlegitimation efter att ha utbildats i något av de nyare EU-länderna i Central- och Östeuropa.
Enligt ett särskilt EU-direktiv ska läkarutbildningar automatiskt godkännas och några av dessa länder har läkarutbildningar på engelska.
Nästan hälften av de här nyblivna läkarna har gjort högskoleprovet och de flesta av dem skulle inte ha kommit in på en läkarutbildning med de resultat de fått på provet.
Låga poäng
Maxresultatet på högskoleprovet är 2,0 och de senaste åren har ett resultat på cirka 1,6 krävts för att komma in på en svensk läkarutbildning. Bara några få av de läkare som Sveriges Radio Ekot granskat nådde den nivån.
Enligt granskningen har drygt 150 av läkarna fått 0,5 poäng eller lägre på högskoleprovet. Två av dessa läkare har skrivit provet tre gånger men aldrig kommit över 0,25.
Sveriges Radio Ekot har även undersökt dessa 150 läkares gymnasiebetyg och funnit att de flesta av dem saknar godkänt betyg i fysik, kemi, biologi eller matematik.
Godkänt betyg i dessa ämnen är ett krav för att komma in på läkarutbildningen i Sverige.
Trots det här har dock alla dessa personer fått svensk läkarlegitimation efter att ha studerat utomlands och kan arbeta på sjukhus och vårdcentraler i Sverige.
Anmälningar till IVO
Sveriges Radio Ekot har också gått igenom anmälningar till Inspektionen för vård och omsorg, IVO, där arbetsgivare anmäler läkare som skulle kunna vara en fara för patienter.
I granskningen har Sveriges Radio Ekot hittat anmälningar till IVO på läkare som utbildats i Bulgarien, Kroatien, Lettland, Litauen, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Tjeckien och Ungern.
Enligt anmälningarna har de anmälda läkarna som har utbildat sig i dessa länder bland annat stora kompetensbrister och vissa kan inte värdera labbsvar eller röntgen.
Läs mer på E55: Handelshögskolans rektor om pengar, moral och framtidens makthavare
Läs mer på Dagens PS: Så prickar du rätt på högskoleprovet

Universitetsutbildad journalist med mångårig erfarenhet som skrivande redaktör. På E55 skriver hon om allt från pension, sparande, matpriser till hälsa vård och omsorg, ja det mesta som berör 55-plussare och deras ekonomi.

Universitetsutbildad journalist med mångårig erfarenhet som skrivande redaktör. På E55 skriver hon om allt från pension, sparande, matpriser till hälsa vård och omsorg, ja det mesta som berör 55-plussare och deras ekonomi.
Senaste nytt

Pensionsmyndighetens felregistrering – månadsinkomst på 3,6 miljoner

Din mun kan avslöja allvarliga sjukdomar – forskare ser tydlig koppling

Elpriset väntas bli mer än dubbelt så högt som förra året

Klarar inte högskoleprovet men får ändå läkarlegitimation
