Klimakteriet har blivit miljardaffär – nya behandlingar får kvinnorna betala själva

Hormoner är fortfarande vanlig behandling

Att nya läkemedel lanseras innebär inte att de ersätter den etablerade behandlingen. Vid klimakteriebesvär som värmevallningar och svettningar används ofta hormonbehandling med östrogen. Behandlingen brukar kallas MHT, menopausal hormonbehandling.

Östrogenet ersätter en del av det hormon som kroppen producerar mindre av under klimakteriet. Behandlingen kan ges som exempelvis tabletter, plåster, gel eller sprej.

För den som har livmodern kvar kombineras östrogen som verkar i hela kroppen normalt med progesteron eller gestagen. Det görs för att skydda livmoderns slemhinna.

Vilken behandling som passar beror bland annat på symtom och sjukdomshistoria. Hormonbehandling är därför inte lämplig för alla.

Nya läkemedel fungerar utan östrogen

Flera av de nya behandlingarna är hormonfria. Ett exempel är Veoza. Läkemedlet innehåller den verksamma substansen fezolinetant. Det är den del av läkemedlet som ger den medicinska effekten.

Veoza används mot värmevallningar och svettningar och fungerar genom att påverka nervsignaleringen i hjärnans temperaturcentrum. Det innehåller inte östrogen.

Ett nyare alternativ är Lynkuet, som innehåller den verksamma substansen elinzanetant. Även det är ett hormonfritt läkemedel mot måttliga till svåra värmevallningar och svettningar i samband med klimakteriet.

De nya alternativen kan vara särskilt relevanta för kvinnor som av medicinska skäl inte kan använda hormonbehandling. Men här blir också kostnadsfrågan viktig.

Veoza subventioneras, men inte för alla

Veoza omfattas av högkostnadsskyddet, men bara för en begränsad patientgrupp. Beslutet har fattats av Tandvårds och läkemedelsförmånsverket, TLV. Det är myndigheten som bland annat avgör vilka receptbelagda läkemedel som ska subventioneras av staten och ingå i högkostnadsskyddet.

För Veoza gäller subventionen när hormonbehandling inte kan användas av medicinska skäl eller har behövt avbrytas av medicinska skäl.

Det innebär att två patienter som behandlas för liknande klimakteriebesvär kan möta olika kostnader. Det beror bland annat på vilken behandling som är medicinskt lämplig och om läkemedlet omfattas av förmånen i just deras situation.

Lynkuet står utanför högkostnadsskyddet

För det nyare Lynkuet ser situationen annorlunda ut. Läkemedlet är receptbelagt men ingår enligt Fass inte i högkostnadsskyddet. Patienten får därför betala hela kostnaden själv och utgiften räknas inte in i högkostnadsskyddet för subventionerade läkemedel.

Det är en viktig skillnad. Ett läkemedel kan alltså vara godkänt och utskrivet av läkare utan att staten subventionerar kostnaden.

Priset på läkemedel utanför förmånen kan dessutom variera mellan apotek. Den som får ett sådant läkemedel utskrivet kan därför ha anledning att kontrollera både priset och om det finns andra medicinskt lämpliga alternativ.

Så fungerar högkostnadsskyddet

Högkostnadsskyddet sätter ett tak för hur mycket du behöver betala för läkemedel som ingår i läkemedelsförmånen under en tolvmånadersperiod.

Sedan den 1 juli 2025 är den högsta egenavgiften 3 800 kronor. När patienten nått taket får hon frikort för läkemedel som omfattas av förmånen under resten av högkostnadsperioden.

Men ett recept är ingen garanti för att kostnaden räknas in. Det är därför viktigt att skilja mellan att ett läkemedel är receptbelagt och att det ingår i högkostnadsskyddet.

Fler alternativ, men en större marknad att navigera

Läkemedelsindustrins växande intresse för klimakteriet kan ge fler behandlingsmöjligheter för kvinnor som har besvär. Det är en viktig utveckling, inte minst för dem som inte kan använda hormonbehandling.

Men miljardmarknaden omfattar mer än läkemedel som den svenska sjukvården rekommenderar och staten subventionerar. När utbudet växer blir det därför viktigare att veta vad som är medicinsk behandling, vad som faktiskt har dokumenterad effekt och vem som står för kostnaden.

För patienten finns en enkel men viktig fråga när ett nytt läkemedel diskuteras: Ingår det i högkostnadsskyddet?

Läs även: Du har sparat hela livet – fem sätt att få mer ut av pengarna – E55