Ett enda piller om dagen kan stoppa tumörerna och i vissa fall få dem att försvinna helt på röntgenbilderna vid svår bukspottkörtelcancer. Nu talar cancerforskare om det största genombrottet på årtionden.


I Sverige lever drygt 3 400 personer som har eller har haft bukspottkörtelcancer (1 727 kvinnor och 1 712 män i slutet av 2024). Varje år får omkring 1 300–1 700 personer diagnosen (1 699 personer insjuknade under 2024), enligt Cancerfonden.
De flesta som insjuknar är äldre, oftast runt 70 år eller äldre, och 2024 avled 2 053 personer i landet i bukspottkörtelcancer.
Problemet har varit att dagens behandlingar sällan rår på cancern på lång sikt. Visst kan traditionell kemoterapi krympa tumörerna något, men i de allra flesta fall kommer sjukdomen tillbaka. För patienter med svårartad cancer som hunnit sprida sig mäts den förväntade överlevnaden oftast i månader, snarare än år.
Tumörerna försvann på röntgen
Nu rapporterar brittiska BBC om en tidig medicinsk studie där 61 patienter med nyligen diagnostiserad, spridd bukspottkörtelcancer fått det nya läkemedlet daraxonrasib i kombination med kemoterapi.
Siffrorna sticker ut. Hos 90 procent av deltagarna slutade tumörerna helt att växa. Drygt 60 procent såg sina tumörer krympa eller försvinna, och för ungefär var tolfte patient, motsvarande cirka 8 procent, blev cancern helt oupptäckbar vid en datortomografi.
Dr Sam Godfrey vid organisationen Cancer Research UK beskriver resultaten som det största språnget framåt på årtionden för den här patientgruppen.
”Vi ser äntligen framsteg inom bukspottkörtelcancer, vilket är så länge sedan”, säger han till den brittiska public service-kanalen.
”Jag hoppas att den tidiga framgång som vi börjar se inom bukspottkörtelcancer också kan implementeras på andra cancerformer”, tillägger Godfrey.
Stänger av farliga mutationer
Hemligheten bakom pillret ligger i hur det angriper cancercellernas drivkraft. Daraxonrasib är en så kallad KRAS-hämmare som redan har godkänts i USA. Läkemedlet fungerar genom att låsa sig fast vid och stänga av specifika genmutationer, kallade RAS, som finns i de flesta former av bukspottkörtelcancer och som får tumörerna att växa.
Eftersom liknande mutationer även förekommer i dussintals andra cancerformer, däribland lungcancer och äggstockscancer, hoppas forskarna att behandlingen på sikt ska kunna hjälpa betydligt fler patienter.
Dr Wungki Park vid Memorial Sloan Kettering Cancer Center i USA, som medverkat i studien och som också uttalar sig i BBC-artikeln, pekar på att behandlingen inte bara ger fler svar på terapin utan också djupare effekter. Enligt honom handlar det om en nästan fördubblad tid av sjukdomskontroll, något som i förlängningen kan ge patienterna längre liv.
Läkarna manar till försiktighet
Även professor Elena Garralda, ordförande för den europeiska cancerkonferensen EORTC där rönen presenteras, lyfter fram potentialen att förbättra både den totala överlevnaden och tiden innan tumörerna börjar växa igen.
Samtidigt är läkarna noga med att dämpa de allra högsta förväntningarna. Läkemedlet ska inte ses som ett botemedel ännu. Patienterna i studien har följts i genomsnitt ett och ett halvt år, och även om vissa klarat sig utan återfall under den perioden krävs betydligt längre uppföljningar.
Det är inte ovanligt att cancer kommer tillbaka. Bukspottkörtelcancer är dessutom svår att upptäcka i tid. Symtomen kan vara diffusa men innefattar bland annat gulsot, kliande hud, mörkare urin, blekare avföring, oförklarlig viktnedgång, trötthet och hög feber.
Läs mer om bukspottkörtelcancer på Cancerfondens webbplats.

Utbildad journalist med nästan 40 år i yrket. Har varit allmänreporter, kriminalreporter, jobbat med print och digitala medier, och var en tid chefredaktör för ett magasin på Dagens PS, samt under en kort period nyhetschef på dåvarande Miljöaktuellt och senare redaktionschef för News55.

Utbildad journalist med nästan 40 år i yrket. Har varit allmänreporter, kriminalreporter, jobbat med print och digitala medier, och var en tid chefredaktör för ett magasin på Dagens PS, samt under en kort period nyhetschef på dåvarande Miljöaktuellt och senare redaktionschef för News55.
Senaste nytt

Nytt piller ger nytt hopp vid dödlig bukspottkörtelcancer

Det här sliter mer på elbilen än tusentals mil

Äntligen! 2028 blir det klirr genom gasen i pensionen

Reformer för miljarder i S totalpaket – finansieringen sågas
