Vilda skandinaviska plattmaskar hjälper till att läka sår

Forskarna Martin Hjort och Rakel Bjurling, de har i en studie undersökt om skandinaviska plattmaskars förmåga att regenerera även kan fungera i andra organismer.

Forskarna Martin Hjort och Rakel Bjurling har i en studie undersökt om skandinaviska plattmaskars förmåga att regenerera även kan fungera i andra organismer. (Foto: Åsa Hansdotter/Lunds universitet)

Annika Hjerpe

Uppdaterad: 28 apr. 2026Publicerad: 28 apr. 2026

Plattmaskar har en förmåga att regenerera sig själva vid skada och forskare försöker nu utnyttja det för att påskynda sårläkning.

ANNONS

En Skandinavisk plattmask kan återskapa upp till 200 nya individer av en enda liten del av sig själv på grund av sin förmåga att regenerera.

Plattmaskar är fortfarande ett ungt forskningsfält, men i ett par tidiga studier har forskare upptäckt att små ”bubblor”, så kallade exosomer, med signalmolekyler kan reparera vävnad i den egna organismen.

Dessa exosomer skickas mellan celler och påverkar genuttryck, tillväxt och immunförsvaret.

Samlade in vilda maskar

Forskare vid Lunds universitet ville i en studie testa något som aldrig tidigare testats, de ville ta reda på om de här signalmolekylerna kan fungera regenerativt även i andra organismer.

”För att undersöka detta valde vi att samla in vildlevande plattmaskar. Trots att det finns etablerade plattmaskmodeller som odlas i laboratoriemiljö, ville vi knyta forskningen närmare den organism som lever i naturen”, säger Rakel Bjurling i ett pressmeddelande.

När det gjordes var hon stipendiat inom kemisk biologi och läkemedelsutveckling, vid Lunds universitet och den som ansvarade för att fånga in de vilda plattmaskarna.

För att fånga de fem milimeter stora plattmaskarna gillrades fällor med rått kycklingkött och placerades i Pildammsparkens dammar i Malmö.

När de plattmaskar som tagit sig in i fällorna ätit sig mätta var de för tjocka för att kunna ta sig ut igen och Rakel Bjurling kunde ta med sig dem till laboratoriet.

ANNONS

Där delade hon dem på hälften för att de skulle frigöra exosomer och nio dagar efter att maskarna delats hade ögon utvecklats på maskarnas bakre halva.

ANNONS

Exosomer

Exosomer är små mikroskopiska bubblor som utsöndras från kroppens celler och fungerar som budbärare mellan celler och kan utnyttjas till behandling, det skriver Karolinska Institutet.

Två veckor efter delningen var båda maskhalvorna lika stora som maskarna var innan de delats.

Det här var första gången som exosomer togs fram från vilda plattmaskar och Rakel Bjurling förklarar att eftersom de är ungefär lika stora som virus är arbetet otroligt pilligt.

När exosomerna hade samlats in av forskarna placerades de på mänskliga hudmodeller, sådana som även kosmetikabolag använder när de testar smink.

När exosomerna tillsattes såg forskarna att huden blev tjockare och när de stack hål i huden så att ett sår uppstod gick sårläkningen signifikant fortare, plattmaskarnas exosomer hjälpte även blodkärlen att läka snabbare vid brännskador.

Koreanskt hudvårdsföretag

”Studien tyder på att signalmolekyler från plattmaskar kan påskynda kroppens egna läkningsprocesser. Det här är första gången någon visar att det går att använda regeneration från plattmask i en annan organism”, säger Martin Hjort i pressmeddelandet.

ANNONS

Han är biträdande forskare vid kemisk biologi och läkemedelsutveckling, vid Lunds universitet.

Nyligen kontaktades forskarteamet vid Lunds universitet av ett koreanskt hudvårdsföretag som var intresserat av att studera skandinaviska plattmaskars regenerativa förmåga med syftet att undersöka om det går att utveckla hudbehandlingar.

”Vi blev väldigt förvånade eftersom vi inte är något plattmasklabb, men det kändes vetenskapligt spännande med en oväntad frågeföreställning med något som ingen gjort tidigare”, säger Martin Hjort i pressmeddelandet.

Det koreanska hudvårdsföretaget vill försöka utveckla en kräm baserad på plattmaskarnas exosomer. Lundaforskarna har ansökt om patent, men för dem handlar det än så länge om grundforskning. Att utveckla produkter hör inte till deras uppdrag.

”Det här är ett spännande och lite udda forskningsprojekt, men för oss på Lunds universitet är det maskarnas regnerativa förmåga som är intressant”, säger Martin Hjort i pressmeddelandet.

Läs mer på E55: Fiskfjäll kan rädda synen hos miljoner – ny forskning väcker hopp

Läs mer på Dagens PS: Så vet hjärnan att det kliar och när vi ska sluta klia

Läs mer från E55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:

Forskning studie

Annika Hjerpe

Universitetsutbildad journalist med mångårig erfarenhet som skrivande redaktör. På E55 skriver hon om allt från pension, sparande, matpriser till hälsa vård och omsorg, ja det mesta som berör 55-plussare och deras ekonomi.

Annika Hjerpe

ANNONS