Allt fler svenska hushåll investerar i villabatterier, särskilt i takt med att nya eltariffer införs och subventioner för såld solel försvinner. Men är ett hembatteri en klok ekonomisk investering?


Mest läst i kategorin

Lagrådet: Förslag om hyrköp av bostad duger inte
Infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlsons (KD) syfte med förslaget är att ge unga och andra som letar bostad, men inte har råd med kontantinsats, möjlighet att hyrköpa en bostad, fastighet eller tomträtt. Hyrköparen hyr till en början med option på att köpa senare. Regeringens förslag om hyrköp av bostad får bakläxa av Lagrådet. Det medför …

Ser du detta i brevlådan? Polisen varnar för knepet som kan leda till inbrott
Ett till synes obetydligt A4-papper kan vara ett sätt att kontrollera om din bostad står tom. Polisen varnar för enkla metoder som används för att kartlägga hushåll. Att lämna hemmet under några dagar ska inte behöva innebära oro. Tidigare har Dagens PS rapporterat om att det finns tydliga geografiska skillnader i Sverige, där storstadsområden och …

Allt fler vräks – problemen ökar i flera kommuner
Ökade levnadskostnader pressar hushållen, samtidigt syns stora skillnader mellan olika delar av landet. Antalet vräkningar fortsätter att öka i Sverige. Som E55 tidigare har rapporterat väntas 2026 bli ett utmanande år för bostadsrättsföreningar och bostadsmarknaden i stort. Under 2025 genomförde Kronofogden totalt 3 330 avhysningar, vilket är drygt nio procent fler än året innan. Bakom …

Seniorlån och 60 plus: Så frigör du kapital ur bostaden utan att flytta
Två hushåll kan sitta i exakt samma typ av villa men ha helt olika ekonomiskt handlingsutrymme. För många seniorer är bostaden värd miljoner, samtidigt som likviditeten är låg. Svenska hushåll med över personer på 60 år sitter i dag på betydande fastighetsvärden, ofta som följd av kraftigt stigande bostadspriser under flera decennier. Samtidigt är inkomsten …

Här är bolånebanken med lägst rörlig ränta
När det gäller räntan på sparkonto med fria uttag fick man mest för sina insatta pengar hos Landshypotek, med 1,50 procent i sparränta, enligt Zmarta. Storbankerna Nordea och SEB hade på denna typ av sparkonton ingen ränta alls, medan Handelsbanken och Swedbank erbjöd 0,05 respektive 0,50 procent. Skandiabanken var den bolånebank som i januari erbjöd …
Antalet svenska hushåll som installerade villabatterier ökade med 40 procent under 2024, enligt branschorganisationen Svensk Solenergi. Och trenden har fortsatt även under 2025, rapporterar Dagens Industri. Bakom intresset ligger flera förändringar i energisystemet – inte minst att den statliga ersättningen för överskottsel, den så kallade ”60-öringen”, är på väg att fasas ut.
Samtidigt förbereder elbolagen införandet av så kallade effekttariffer. Dessa innebär att elpriset blir högre under de tider på dygnet då belastningen på elnätet är som störst, och även beroende på hur mycket el man använder samtidigt. Det här gör att hushåll med batterier, som kan jämna ut sin elanvändning, kan få lägre avgifter.
MISSA INTE: Allt färre småsparare följer klassiska rådet på börsen
Solceller utan batteri slösar energi
En vanlig kritik mot solcellsanläggningar utan batteri är att stora mängder av den producerade elen exporteras till elnätet – ofta mitt på dagen när efterfrågan i hemmet är låg. Det innebär att hushållet inte kan utnyttja sin egen elproduktion maximalt.
Med ett batteri i systemet förändras detta. Batteriet laddas när solen skiner som mest, och energin kan istället användas senare under dygnet – särskilt under de timmar då elpriset är som högst, till exempel på kvällen. Detta gör att man ökar sin egenförbrukning av sin egenproducerade el och därmed sin besparing.

Senaste nytt

När pengarna flyttas med ett svep i mobilen
Historiskt tredje kvartal för det noterade guldbolaget: Akobo Minerals tar klivet in i lönsamhet

Därför bör du aldrig vara utan hemförsäkring
Så kan dina aktier rädda liv – Hjärt-Lungfonden lyfter fram möjligheten till aktiegåvor

Så undviker du låg ränta – och ser till att dina pengar växer
Möjlig men osäker inkomstkälla
Förutom att kapa kostnader i det egna hemmet kan ett batteri även användas för att erbjuda stödtjänster till elnätet – exempelvis att bidra med lagrad el vid behov. För ett par år sedan kunde detta ge goda inkomster, men ersättningen har minskat i takt med att fler system har kopplats in.
Framtiden för stödtjänster är svår att sia om. Om trenden med ökad batterikapacitet fortsätter, finns risken att intäkterna från dessa tjänster blir lägre, precis som värdet på såld solel sjunkit när solcellsanvändningen ökat kraftigt.
Effekttariffer förändrar spelplanen
Från och med den 1 januari 2027 måste alla elbolag ha infört effekttariffer. Det innebär att man betalar extra för de timmar då man använder som mest el. Enligt ett exempel kan detta innebära en kostnad på cirka 100 kronor per kilowatt för den timme med högst effektuttag under månaden.
Om ett hushåll har ett effektuttag på 8 kW under sin mest belastade timme blir det en extrakostnad på 800 kronor. Om ett batteri kan minska detta till 5 kW sänks avgiften till 500 kronor – en besparing på 300 kronor i månaden eller 3.600 kronor per år.
Så mycket kan man spara – i bästa fall
Enligt en offert som Privata Affärer tagit del av, kan den totala årliga besparingen med ett villabatteri uppgå till omkring 7.400 kronor. Det förutsätter dock att batteriet används både till att kapa effekttoppar och öka egenanvändningen av solel.
Lönsamheten beror på flera faktorer: Har man redan solceller? Ska man installera batteri och solceller samtidigt? Hur stort batteri behövs? Alla dessa faktorer påverkar återbetalningstiden och avkastningen.
Alltså, för hushåll som redan har solceller, eller planerar att installera ett helt energipaket, kan ett villabatteri bli en klok investering – särskilt i takt med att nya elavgifter och minskade subventioner förändrar ekonomin kring egenproducerad el.
Läs mer:
Arbetarpensionen splittrar – S-förslag möter hård kritik
Handlare i EU vill ha digital euro – protesterar mot kortjättarnas avgifter
Regeringen vill minska antalet elområden
PRO tar strid mot orättvisa matavgifter på äldreboenden

E55:s ekonomijournalist Paulina Monzón har en gedigen erfarenhet inom svensk journalistik, och har jobbat för både Rapport och Stockholmsnyheterna på SVT Nyheter samt Utrikesdesken på Sveriges Radio. Med erfarenhet av att ha jobbat både som breakingreporter och att göra reportage ute i fält, har Paulina Monzón bemästrat att göra sina artiklar rappa, pedagogiska och aktuella. Hon har alltid läsarupplevelsen och nyttan i fokus.

E55:s ekonomijournalist Paulina Monzón har en gedigen erfarenhet inom svensk journalistik, och har jobbat för både Rapport och Stockholmsnyheterna på SVT Nyheter samt Utrikesdesken på Sveriges Radio. Med erfarenhet av att ha jobbat både som breakingreporter och att göra reportage ute i fält, har Paulina Monzón bemästrat att göra sina artiklar rappa, pedagogiska och aktuella. Hon har alltid läsarupplevelsen och nyttan i fokus.
Senaste nytt

Kritiken: Fyrkantiga regler hotar tidig upptäckt av cancer

Skarp kritik mot regeringen: "Anmärkningsvärt"

Ny tandvårdsreform: Så mycket billigare blir det med högkostnadsskyddet

Du kan förlora hundratusentals kronor i pension – utan att veta om det
