På bara tre år har andelen människor som lever i fattigdom i Sverige ökat dramatiskt. I dag har nästan sju procent av befolkningen inte råd med grundläggande utgifter. Bakom siffrorna finns konkreta livsöden – som Johannas, småbarnsmamman som tvingas vända sig till välgörenhet för att överleva.


Mest läst i kategorin

Seniorlån och 60 plus: Så frigör du kapital ur bostaden utan att flytta
Två hushåll kan sitta i exakt samma typ av villa men ha helt olika ekonomiskt handlingsutrymme. För många seniorer är bostaden värd miljoner, samtidigt som likviditeten är låg. Svenska hushåll med över personer på 60 år sitter i dag på betydande fastighetsvärden, ofta som följd av kraftigt stigande bostadspriser under flera decennier. Samtidigt är inkomsten …

Här är bolånebanken med lägst rörlig ränta
När det gäller räntan på sparkonto med fria uttag fick man mest för sina insatta pengar hos Landshypotek, med 1,50 procent i sparränta, enligt Zmarta. Storbankerna Nordea och SEB hade på denna typ av sparkonton ingen ränta alls, medan Handelsbanken och Swedbank erbjöd 0,05 respektive 0,50 procent. Skandiabanken var den bolånebank som i januari erbjöd …

40 000 hushåll får pengar efter strömavbrotten – har du rätt till ersättning?
Det handlar om så kallad avbrottsersättning som omkring 40 000 kunder har rätt till då de varit utan ström i minst tolv timmar. Efter de omfattande ovädren kring årsskiftet tvingas elnätsbolag betala 193 miljoner kronor till drabbade kunder, visar en sammanställning av Sveriges Radio Ekot. Det handlar om så kallad avbrottsersättning som omkring 40 000 kunder har …

Tips för dig som ska sälja din bostad
Funderar du på att sälja din bostad? Här är några tips om vad du i så fall ska tänka på och hur du kan förbereda den inför en visning. Det är bättre att sälja din bostad innan du köper en ny för då vet du hur mycket du kan köpa för, men om du inte …

Så ska du inte spara pengar på el: "Huset förstörs"
När elpriserna stiger letar många hushåll efter sätt att minska sin förbrukning av el. Element skruvas ner, rum lämnas kalla och ventilationen stryps. Experterna menar dock att flera vanliga “knep” kan slå hårt tillbaka. “I värsta fall kan det leda till att hela huset förstörs”, säger Jonas Ander, skadeförebyggare på Länsförsäkringar Jönköping. Detta enligt Dagens …
Sverige har på kort tid sett en kraftig ökning av så kallad materiell och social fattigdom. Enligt statistik från SCB och Eurostat har andelen som inte har råd med fem av tretton definierade nödvändiga utgifter ökat från 3,5 procent 2021 till 6,6 procent 2024. Det innebär att omkring 700 000 personer inte klarar basala levnadskostnader.
”Ibland pratar man om den perfekta stormen. Tyvärr upplever vi en storm som vi inte tidigare trott varit möjlig”, säger Jonas Rydberg, generalsekreterare för Sveriges Stadsmissioner, till Dagens Arena.
Den typ av fattigdom som ökar omfattar ofrivilligt avstående från viktiga varor, tjänster och aktiviteter – sådant som krävs för att leva ett drägligt liv. Jonas Rydberg menar att ökningen är både kraftig och allvarlig, och förvånansvärt lite diskuterad i samhällsdebatten.
”Sverige har fortfarande en låg andel i materiell och social deprivation jämfört med andra länder, men vi sticker inte ut lika mycket som tidigare. Att vi ligger bra till internationellt betyder dock inte att allt är bra”, säger Carina Mood, professor på institutet för social forskning vid Stockholms universitet, i en annan intervju med Dagens Arena.
MISSA INTE: Så delar svenska par på ekonomin – och undviker bråk om pengar
”Utan välgörenhet hade jag inte klarat mig”
En av de drabbade är Johanna, 34 år, som lever på låg sjukpenning efter att ha blivit långtidssjukskriven. Hon beskriver en vardag där pengarna ofta tar slut långt innan nästa utbetalning, och där hjälp från fonder och bekanta blivit ett måste.
”Jag känner mig som en dålig mamma som inte ens har råd med grundläggande saker som kläder till mitt barn”, berättar hon.
Johanna är utbildad ekonom, men blev sjuk efter att ha pressat sig för hårt med jobb och studier. I dag lever hon på en sjukpenning mellan 11 200 och 12 457 kronor per månad – en nivå som inte täcker hennes behov. Flera gånger har hon nekats försörjningsstöd av kommunen.
”Jag upplever också att jag blir otrevligt bemött. De letar efter fel”, säger hon.

Senaste nytt

När pengarna flyttas med ett svep i mobilen
Historiskt tredje kvartal för det noterade guldbolaget: Akobo Minerals tar klivet in i lönsamhet

Därför bör du aldrig vara utan hemförsäkring
Så kan dina aktier rädda liv – Hjärt-Lungfonden lyfter fram möjligheten till aktiegåvor

Så undviker du låg ränta – och ser till att dina pengar växer
Trösklarna till stöd blir högre
Enligt Stadsmissionens generalsekreterare Jonas Rydberg har socialtjänstens hantering av ekonomiskt bistånd blivit mer restriktiv. Tjänstemän tolkar riksnormen striktare, samtidigt som fler söker hjälp.
”Många säger att de känner sig ifrågasatta och att det blivit svårare att få stöd. Det är som om välfärdssystemen utgår från att människor försöker fuska”, säger han.
Forskning bekräftar bilden. Många av de som uppfyller kriterierna för fattigdom lider även av psykisk eller fysisk ohälsa och har låg sjukpenninggrundande inkomst. Det bidrar till en dubbel utsatthet.
Högre kostnader, sämre skyddsnät
Två kriser har enligt Rydberg förvärrat situationen: pandemin och inflationen. Många hushåll levde redan med små marginaler och tvingades använda sina sista besparingar. Även om vissa ekonomiska indikatorer nu förbättrats, kvarstår problemen.
”Matpriserna har ökat mer än andra kostnader, och eftersom de fattigaste lägger största delen av sina pengar på just mat, hjälper inte en generell höjning av försörjningsstödet”, säger han.
Efterfrågan på hjälp från Stadsmissionens matbutiker har ökat markant. Där dyker numera även deltidsarbetande upp – ofta ensamstående föräldrar som inte får ekonomin att gå ihop trots arbete.
”Jag hoppas att det vänder”
Johanna bor i en etta på 54 kvadratmeter, vars hyra stigit från 8 100 till 9 600 kronor på två år. Hon uppfyller minst sju av de 13 kriterierna för allvarlig fattigdom – en kategori som nu omfattar tre procent av befolkningen, jämfört med 1,4 procent år 2021.
Hon berättar att hon ofta söker fonder för att ha råd med mat, mediciner eller något till sin dotter. Hon försöker också hjälpa andra genom att vara öppen om sin situation.
”Det är viktigt att vara ärlig. Det ökar chansen att få hjälp. Man ska inte skämmas”, säger hon.
Trots allt är Johanna hoppfull.
”Jag har jobbat på många ställen, men klarade det inte. Men jag ger inte upp. Jag har min dotter, och jag måste vara optimist.”
Läs mer:
”Dr Doom” vänder blad – spår uppsving för USA:s ekonomi
AI-kunskap skapar löneklyfta – män tjänar mest trots kvinnodominans
Automatbilar kan göra försäkringen dyrare för alla
Klarna lanserar nytt betalkort – tar upp kampen med banker

E55:s ekonomijournalist Paulina Monzón har en gedigen erfarenhet inom svensk journalistik, och har jobbat för både Rapport och Stockholmsnyheterna på SVT Nyheter samt Utrikesdesken på Sveriges Radio. Med erfarenhet av att ha jobbat både som breakingreporter och att göra reportage ute i fält, har Paulina Monzón bemästrat att göra sina artiklar rappa, pedagogiska och aktuella. Hon har alltid läsarupplevelsen och nyttan i fokus.

E55:s ekonomijournalist Paulina Monzón har en gedigen erfarenhet inom svensk journalistik, och har jobbat för både Rapport och Stockholmsnyheterna på SVT Nyheter samt Utrikesdesken på Sveriges Radio. Med erfarenhet av att ha jobbat både som breakingreporter och att göra reportage ute i fält, har Paulina Monzón bemästrat att göra sina artiklar rappa, pedagogiska och aktuella. Hon har alltid läsarupplevelsen och nyttan i fokus.
Senaste nytt

Utdelningsaktier för pension – så bygger du ett kassaflöde inför pensionen

Du kan bli av med tusenlappar – då dras det fel skatt på pensionen

Guide: Så reser du ensam – utan att känna dig ensam

70 är det nya 50
