Barn i dag kan behöva arbeta till 75 – ny rapport varnar för pensionspress

Liknande utveckling i Sverige

Den demografiska utvecklingen i Storbritannien har tydliga paralleller i Sverige.

Statistiska centralbyrån visar att födelsetalen har sjunkit kraftigt de senaste åren. Under 2023 föddes 100 051 barn i Sverige, den lägsta nivån på flera decennier.

Sveriges Kommuner och Regioner konstaterar samtidigt att Sverige går in i en ny demografisk fas där antalet äldre ökar snabbt samtidigt som barnkullarna minskar.

Anpassat pensionssystem

Sverige har redan börjat anpassa pensionssystemet till den demografiska utvecklingen.

Enligt Pensionsmyndigheten steg den genomsnittliga pensioneringsåldern till omkring 66 år under 2023 efter att åldersgränserna för både inkomstpension och garantipension höjts.

Den långsiktiga trenden är att arbetslivet gradvis förlängs när medellivslängden ökar.

Demografin pressar ekonomin

Den brittiska rapporten varnar också för att landets offentliga finanser kan pressas hårt om utvecklingen fortsätter.

Enligt analysen kan Storbritanniens statsskuld stiga till omkring 270 procent av BNP på 2070-talet om kostnaderna för pensioner och vård fortsätter att öka utan reformer.

Även i Sverige pekar analyser på att välfärdens finansiering kan bli mer ansträngd när antalet äldre växer snabbare än antalet personer i arbetsför ålder.

SKR lyfter att kommuner och regioner redan i dag har svårt att rekrytera tillräckligt många till vård och omsorg.

Tankesmedja vill se mer familjepolitik

Centre for Social Justice menar att utvecklingen delvis kan bromsas genom mer omfattande familjepolitiska reformer.

Tankesmedjan pekar bland annat på skattefördelar för barnfamiljer, bättre bostadsmöjligheter för unga föräldrar och reformer som gör det lättare att etablera sig tidigare i arbetslivet.

”Om vi vill ha en hållbar ekonomi och ett samhälle som tar hand om de äldre måste vi börja ta familjefrågorna på allvar igen”, säger Edward Davies.

Debatten väntas växa

Med både brittiska och svenska siffror som pekar i samma riktning väntas frågan om pensionsålder och demografi få större tyngd i den ekonomiska debatten.

Flera ekonomer har redan varnat för att pensionssystem kan hamna under ökad press om födelsetalen fortsätter att falla samtidigt som livslängden ökar.

För många svenskar innebär utvecklingen att arbetslivet i framtiden kan bli längre än vad tidigare generationer varit vana vid.

Fakta: Därför påverkar födelsetal pensionerna

Pensionssystem i många länder bygger på att dagens arbetstagare finansierar dagens pensioner. När färre barn föds och fler lever längre förändras balansen i systemet.

Det innebär att politiker ofta har tre alternativ:

• höja pensionsåldern
• höja pensionsavgifterna
• sänka pensionernas nivå

I praktiken används ofta en kombination av dessa åtgärder.

Läs även: Nya frågetecken kring pensionsgasen – extra pengar kan dröja – E55