Lotte är 91 och Bente 81: Ingen av dem tänker sluta jobba

Allt fler svenskar arbetar efter 65

Lotte Tegner Freddie och Bente Scavenius sticker ut genom sina höga åldrar. Men att fortsätta arbeta efter 65 har blivit betydligt vanligare även i Sverige.

Färska siffror från SCB visar att 232 000 personer mellan 65 och 74 år arbetade under 2025. Det motsvarar 22,2 procent av åldersgruppen, alltså mer än var femte person.

I början av 2000-talet låg andelen omkring 10 procent. På drygt två decennier har den därmed mer än fördubblats.

Arbetslivet fortsätter också för många efter 75. Under 2025 arbetade 66 000 svenskar mellan 75 och 89 år, motsvarande 6,5 procent av åldersgruppen. Av dem var 59 procent företagare eller medhjälpande familjemedlemmar och 41 procent anställda.

Bland 65–74-åringarna är deltidsarbete vanligt. SCB statistik visar också en tydlig skillnad mellan könen. 26,5 procent av männen arbetade, jämfört med 18 procent av kvinnorna.

Att jobba ett extra år kan ge tusenlappar mer

För den som både vill och har möjlighet att fortsätta arbeta kan det också göra skillnad för privatekonomin. Förutom lönen under det extra arbetsåret kan den framtida pensionen bli högre.

Pensionsmyndigheten räknar med att en person som har genomsnittlig lön, snart ska ta ut pension och arbetar heltid ett extra år efter 67 års ålder kan få omkring 1 900 till 2 300 kronor mer i pension per månad före skatt resten av livet. I exemplet ingår både allmän pension och tjänstepension.

Det är dock inget belopp som gäller alla. Hur stor skillnaden blir påverkas bland annat av inkomsten och vilka pensioner personen har. För den som till stor del har garantipension behöver ett extra arbetsår inte heller ge högre pension.

Pensionsmyndigheten betonar dessutom att den största ekonomiska vinsten med att arbeta längre ofta är själva lönen under det extra året. Hur mycket pensionen kan öka när arbetslivet förlängs beror på de egna förutsättningarna.

Sverige har fått riktålder

I Sverige infördes riktålder i pensionssystemet 2026. Den ska följa utvecklingen av medellivslängden och påverkar bland annat när olika delar av den allmänna pensionen tidigast kan tas ut.

Riktåldern är 67 år under perioden 2026 till 2032. Den är däremot inte en tvingande ålder för när en person måste lämna arbetslivet.

För personer födda 1966 eller senare är framtida riktåldrar ännu prognoser tills de fastställs. Enligt Pensionsmyndighetens senaste prognos är riktåldern exempelvis 68 år för personer födda 1967.

Danmark höjer gränsen till 70 år

Även Danmark höjer åldersgränserna i pensionssystemet. Folketinget beslutade 2025 att den danska folkpensionsåldern ska höjas från 69 till 70 år.

Höjningen får effekt 2040 och gäller personer födda efter den 31 december 1970. Bakgrunden är det danska systemet där folkpensionsåldern justeras när befolkningens livslängd ökar.

Arbetet håller dem i gång

För Lotte Tegner Freddie och Bente Scavenius är det däremot inte någon formell åldersgräns som avgör. Båda beskriver arbetet som en del av ett liv de fortfarande trivs med.

Scavenius fortsätter att följa nya konstutställningar för att hålla sig uppdaterad, medan Freddie fortfarande får uppdrag inom sitt område.

”Det är skönt att ha ett arbete som man vet att man är bra på. Och det måste jag ju vara, eftersom jag fortfarande anlitas”, säger Lotte Tegner Freddie till TV 2 Kosmopol.

Möjligheten att arbeta långt upp i åldrarna ser förstås olika ut beroende på yrke, hälsa och arbetsmiljö. För de två danska kulturprofilerna är beskedet ändå tydligt: Så länge arbetet fortsätter att locka finns ingen plan på att sluta.

Källor: Danmarks Beskæftigelsesministerium, STAR

Läs även: Pension eller jobba ett år till? Fyra frågor som hjälper dig med beslutet – E55