Mer i plånboken för pensionärer

När det är valår vill man naturligtvis ge något till ganska stora breda grupper. Det är inget konstigt. Det har regeringar gjort i alla tider, säger Jens Magnusson, privatekonom på SEB om de skatteändringar som träder i kraft 2018.

I den här budgeten är det särskilt pensionärer som gynnas på skattesidan. Och på utgiftssidan väntar höjda barn- och studiebidrag, tillägger han.

Den dyraste reformen

Priset för alla budgetsatsningar, inklusive polis, försvar och skola, beräknas till totalt cirka 43 miljarder 2018. Omkring en fjärdedel av detta riktas direkt till hushållen.

Där sticker det höjda grundavdraget för pensionärer ut som den dyraste reformen. Den beräknas totalt kosta 4,4 miljarder kronor och för en enskild pensionär kan det ge upp till 400 kronor mer i plånboken per månad.

Det är något man väntat på och ett steg mot utjämning i skattetrycket mellan löntagare och pensionärer, det man kallat pensionärsskatten. Den har uppfattats som orättvis, säger Ingela Gabrielsson, privatekonom på Nordea.

Ovanpå det sänks skatten för personer med sjuk- och aktivitetsersättning från årsskiftet.

Dessa två förstärkningar är nog bra exempel på Robin Hood-tänkande, säger Gabrielsson.

Berör 1,3 miljoner hushåll

Det blir från januari även skattelättnader för vissa typer av personaloptioner, för att underlätta rekrytering till små och nystartade företag. I samma syfte utvidgas systemet med sänkt arbetsgivaravgift för små företag som anställer sin första medarbetare.

Höjningarna av barn- och studiebidragen kommer senare i år och väntas totalt beröra 1,3 miljoner hushåll.

Bara en bråkdel av skattelättnaderna och utgiftshöjningarna som planeras är finansierade med högre skatter. Men några som får vara med och betala är sparare som använder ISK-konton eller kapitalförsäkringar, flygresenärer, tjänstebilsförare och utlandsboende med inkomster i Sverige.

Kännbar skatteökning

För bilförare som använder tjänstebilen privat i städer med vägtullar kan det bli en ganska kännbar skatteökning, enligt Jens Magnusson, privatekonom på SEB.

Det kan handla om upp till 15 000 kronor per år, säger han.

Vad notan landar på i slutändan avgörs av hur mycket vägtullar man tidigare kunnat få betalade av arbetsgivaren, utan förmånsbeskattning, och vilken nivå marginalskatten ligger på i varje enskilt fall.

Magnusson tror att detta kan förändra beteendet hos de som berörs av skattehöjningen:

När man beskattar saker mer tenderar det att användas lite mindre, och tvärtom. Samtidigt är det många som inte ser något alternativ till bilen och för dem blir det bara en extra kostnad.