Sverige ger mer än ”sin del” av klimatbistånd

Sverige pekas ut som ett av få länder som ger ”sin del” av klimatbiståndet. Men tankesmedjan bakom rapporten tror på försämring.

Redan 2009 lovade världens rika länder att gemensamt se till att 100 miljarder dollar årligen skänktes till fattiga länder från och med år 2020. Pengarna ska gå till att minska klimatutsläppen, och att skydda mot de skador som kan uppstå när vädret förändras.

Sverige är ett av åtta utvecklade länder som sedan 2021 stadigt gett ”sin rättvisa andel” av klimatbiståndet, enligt tankesmedjan ODI.

ODI beräknar hur mycket varje rikt land borde betala av målet utifrån bnp, hur stora utsläpp man haft sedan 1990 och folkmängd.

Under 2023 uppnåddes det globala målet och 15 länder betalade sin andel. Sverige, Norge, Frankrike och Japan betalade mer än dubbla sin andel, medan Grekland, Portugal och USA hamnar i botten.

Sverige är också ett av fem länder som ger bistånd av hög kvalitet, där andra lånar ut pengar snarare än skänker.

Men det finns orosmoln. Det nya finansieringsmålet är 300 miljarder dollar per år från 2035. Samtidigt har flera länder signalerat att man kommer att dra i bromsen. Sverige har exempelvis skrotat enprocentsmålet, och ODI gör bedömningen att svenska finansiella bidraget kommer att minska.

Norge, Frankrike, Sverige och Japan har gett mer än dubbelt så mycket av ”sin rättvisa del” av målet på 100 miljarder dollar till fattiga länder i klimatfinansiering 2023.

Sverige gav 1,92 miljarder dollar, där den rättvisa delen beräknats till 0,87.

Luxemburg, Danmark, Nederländerna, Tyskland, Schweiz, Österrike, Island, Finland, Belgien, Nya Zeeland och Storbritannien nådde också sin andel.

Irland, Kanada, Italien, Australien, Spanien, USA, Portugal och Grekland gav mindre än vad de borde ha gett, enligt ODI.

Källa: ODI