E55
E55.se
Världen

Världspolitiken hårdnar – forskare varnar för ny imperialistisk era

Pete Hegseth
USA:s försvarsminister Pete Hegseth är en i den ledartrojka som omnämns i artikeln. Han betecknas av Jukka Pakkasvirta, professor i regionala och kulturella studier vid Helsingfors universitet, som mycket aggressiv politiskt sett. (Foto: Alex Brandon/AP/TT)
Roland Klinga
Roland Klinga
Uppdaterad: 05 jan. 2026Publicerad: 05 jan. 2026

USA:s attack mot Venezuela väcker farhågor om en återgång till klassisk imperialism. Forskare varnar för följderna för global stabilitet.

ANNONS
ANNONS
Facebook
Twitter
LinkedIn

Mest läst i kategorin

Donald Trump. Enligt Demokratirapporten 2026 kan President Donald Trumps andra mandatperiod sammanfattas som en snabbt genomförd koncentration av makt till presidentämbetet och demokratin i USA befinner sig nu i en nedgång som är betydligt snabbare än i någon annan demokrati i modern tid.
Världen

Demokratin försvagas i flera Västländer men mest i USA

09 apr. 2026
Ett oljefält i provinsen Basra i Irak. Arkivbild.
TT

OPEC-länder redo producera mer olja

05 apr. 2026
Ett äldre par på promenad. Regeringen vill inte vara med i FN:s arbete med en äldrekonvention, trots att ålderismen är utbredd och inte blir bättre
Världen

Regeringen vill inte skydda äldre med konvention

02 apr. 2026
Handlare i det anrika börshuset i New York ser hur de ledande aktieindexen stiger under tisdagen.
Världen

Iran öppnar för krigsslut – USA-börsen stiger

31 mars 2026
oväder
Världen

SMHI varnar för kraftigt oväder – slår till lagom till påsk

31 mars 2026

USA:s militära angrepp mot Venezuela har satt i gång en intensiv debatt om vart världspolitiken är på väg. Enligt forskare kan händelsen vara ett tecken på att en mer traditionell, imperialistisk stormaktspolitik åter är på frammarsch – med betydande risker för det internationella systemet.

”Vi har sett Trumps politik svänga förut, och det verkar inte finnas någon stor plan för detta”, säger Jukka Pakkasvirta, professor i regionala och kulturella studier vid Helsingfors universitet, till Yle.

Liten krets

Han pekar på att USA redan genomfört militära insatser mot flera länder under Donald Trumps tid som president, ofta utan internationellt mandat. Samtidigt koncentreras beslutsfattandet till ett fåtal personer i den amerikanska ledningen.

”Vi har utrikesminister Marco Rubio, som har kubansk flyktingbakgrund och stöder en stark, traditionell förtryckspolitik i Latinamerika. Han vill gärna att regeringar som lutar lite vänsterut försvinner”, säger Pakkasvirta.

Läs mer: Lågt oljepris kan sabba Trumps Venezuela-plan (E55)

Och han fortsätter:

”Vi har president Donald Trump, som tänker på pengar och olja. Venezuela har världens största oljereserver. För honom är det definitivt den viktigaste frågan. Och sedan har vi Pete Hegseth som är en mycket aggressiv krigsminister”.

Jukka Pakkasvirta menar att USA:s agerande kan få långtgående konsekvenser även utanför Latinamerika. Han beskriver situationen som ett slags frikort för andra stormakter.

ANNONS
ANNONS

Fria händer

”Putin finns där bakom kulisserna och kan se att det här är okej. Han kan säga att han ogillar den här attacken, men samtidigt kan han se det som att han har fria händer i riktning mot Ukraina. Ryssland kan fortsätta med sitt agerande eftersom USA gör på samma sätt”.

Även Asien nämns som ett orosområde. Jukka Pakkasvirta varnar för att Kina kan dra slutsatsen att det internationella samfundet accepterar militära lösningar, exempelvis i frågan om Taiwan.

”Det är skrämmande att vi nu går från en människorättsbaserad politik tillbaka till 1800-talet, till en imperialistisk era där stormakterna tror att det kan göra vad de vill och inte behöver bry sig om konsekvenserna”, säger han.

Läs mer: Efter Venezuela – Grönland täckt i USA:s flagga (Dagens PS)

Historiskt sett, påminner Pakkasvirta, har USA länge betraktat Karibien, Centralamerika och Sydamerika som sitt intresseområde. En linje som går tillbaka till tiden efter det spansk–amerikanska kriget 1898. Motiveringarna har skiftat över tid, från företagsintressen och kampen mot kommunismen till narkotikabekämpning och terrorism.

Det som särskilt oroar forskaren i dag är bristen på analys.

”Det finns inga grundliga säkerhetspolitiska analyser och scenarier som visar hur handlingar påverkar USA och den världspolitiska situationen”, säger han till Yle.

Enligt honom gör detta världsläget mer instabilt och svårförutsägbart än på länge.

ANNONS
Läs mer från E55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
ANNONS
ANNONS
ANNONS