Bostadsrättsägare oroar sig mest för fler avgiftshöjningar

Lägenhetsvisning på Kungsholmen. Fler avgiftshöjningar, räntehöjningar och otillräcklig kompetens hos styrelsen, det är några saker som bostadsrättsägare oroar sig för.

Fler avgiftshöjningar, räntehöjningar och otillräcklig kompetens hos styrelsen, det är några saker som bostadsrättsägare oroar sig för. (Foto: Nicklas Thegerström/TT)

Annika Hjerpe

Uppdaterad: 27 apr. 2026Publicerad: 27 apr. 2026

Många bostadsrättsägare oroar sig för sin bostadsrättsförenings ekonomi och det de oroar sig för allra mest är fler avgiftshöjningar.

ANNONS

2026 kan bli ett prövande år för många bostadsrättsföreningar, med avgiftshöjningar och ökade krav.

Inför 2026 räknar en majoritet av bostadsrättsägarna med fortsatta avgiftshöjningar och nästan hälften oroar sig för hur den egna ekonomin kommer påverkas.

De senaste fem åren har oron för föreningens ekonomi ökat bland bostadsrättsägare och i Sveriges Bostadsrättsrapport 2026 uppger 33 procent att de oroar sig för sin förenings ekonomi.

Avgiftshöjningar

Det största orosmomentet är avgiftshöjningar, 85 procent uppger att deras avgift har höjts under det senaste året och 48 procent av dem som oroar sig för sin bostadsrättsförenings ekonomi oroar sig mest för fler avgiftshöjningar.

Många oroar sig även för räntehöjnigar, det uppger 40 procent av dem som oroar sig för sin bostadsrättsförenings ekonomi, vidare oroar sig 32 procent för att styrelsen inte har tillräcklig kompetens och 30 procent oroar sig för elpriserna.

Bland dem som oroar sig för sin bostadsrättsförenings ekonomi oroar sig 29 procent för dyra förvaltningskostnader och för att styrelsen felprioriterar, 28 procent oroar sig för att föreningen inte planerar tillräckligt för framtidens utmaningar och 27 procent oroar sig för dyra avtal. 19 procent oroar sig för att föreningen saknar underhållsplan.

ANNONS

Nationellt pantlåneregister

I år, valåret 2026, väntas flera bostadspolitiska förslag få betydelse för bostadsrättsägare, bland annat ett nationellt pantregister och förändrade bolåneregler.

ANNONS

I Bostadsrapporten uppger 66 procent att de är positiva till förslaget om ett nationellt pantregister, där information om pantsättningar av bostadsrätter ska digitaliseras och samlas i ett gemensamt system.

Fyra av tio bostadsrättsägare, 41 procent, är positiva till ett höjt bolånetak och lättare amorteringskrav, men 17 procent är negativa till dessa regeländringar.

Promemoria

Regeringen presenterade en promemorian Stärkt trygghet i bostadsrätter Ds 2025:28 i november 2025.

I promemorian lägger Justitiedepartementet fram förslag som kan ge bostadsrättsföreningar större möjlighet att neka medlemskap och Sveriges Bostadsrättsrapport 2026 visar att stödet för det är starkt bland bostadsrättsägare, 79 procent anser att föreningar ska kunna göra bakgrundskontroller.

Årets Bostadsrättsrapport visar även att många bostadsrättsägare vill kunna påverka vilka som flyttar in i föreningen, 53 procent, anser att styrelsen bör få neka medlemskap när en bostad köps i syfte att hyras ut i andrahand och 31 procent anser att det är motiverat att neka om köparen tidigare är dömd för brott.

Sveriges Bostadsrättscentrum, SBC, har lämnat ett remissyttrande på promemorian och välkomnar förändringarna, men menar att otydliga regler kan göra att det blir svårt för styrelser att agera i praktiken.

Fler möjligheter ger ökade krav

”Det är positivt att styrelser föreslås få bättre verktyg att agera när tryggheten påverkas. Men ska lagstiftningen få effekt behöver det vara tydligt vad som gäller och vilket ansvar styrelsen faktiskt har”, säger Therese af Jochnick, affärsområdeschef juridik på SBC i ett pressmeddelande.

ANNONS

Promemorian om stärkt trygghet i bostadsrätter innebär att bostadsrättsföreningar kan få större möjligheter att neka medlemskap, men det ställer höga krav på hur sådana beslut fattas.

”Ska vi få en effekt av de nya regler som föreslås behöver man också se över skadeståndsbestämmelserna. Om en förening nekar medlemskap utan tillräckliga skäl kan beslutet prövas i efterhand, och då riskerar föreningen att bli skadeståndsskyldig. Det gör att styrelser kan tveka att använda de verktyg som föreslås”, säger Therese af Jochnick i pressmeddelandet.

Läs mer på E55: Var fjärde bostadsrättsägare misstror sin styrelse

Läs mer på Dagens PS: Kan du nekas en bostadsrätt? Här är köparna som flest vill stoppa

ANNONS

Läs mer från E55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:

Bostadsrätt lag Oro

Annika Hjerpe

Universitetsutbildad journalist med mångårig erfarenhet som skrivande redaktör. På E55 skriver hon om allt från pension, sparande, matpriser till hälsa vård och omsorg, ja det mesta som berör 55-plussare och deras ekonomi.

Annika Hjerpe

ANNONS