Sambon fick huset i testamentet – barnen kräver sin del

Huset kan behöva säljas

Problemet är att en bostad inte går att dela upp på samma sätt som pengar på ett bankkonto. Har sambon inte tillräckligt med sparpengar kan det bli nödvändigt att ta ett nytt lån eller sälja huset för att lösa ut arvingarna.

Ägarförhållandena spelar också roll. Om bostaden köptes för att paret skulle bo där tillsammans kan den omfattas av sambolagens regler om bodelning, även om bara den ena står som ägare. Då kan den efterlevande sambon ha rätt till en del av bostadens värde redan innan arvet fördelas. Men det förutsätter att bodelning begärs och att bostaden faktiskt är samboegendom.

Vid ett dödsfall måste den efterlevande sambon begära bodelning senast när bouppteckningen förrättas. Den tidsgränsen framgår av reglerna om samboförhållanden.

Hade mannen däremot ägt huset sedan tidigare, och bostaden inte köpts för deras gemensamma användning, ingår den normalt inte i sambobodelningen.

Skillnaden kan handla om flera miljoner kronor.

Ett långt samboförhållande ger ingen arvsrätt

Det är lätt att tro att ett långt liv tillsammans ger ungefär samma juridiska skydd som ett äktenskap. Men efter 17, 25 eller 40 år som sambor gäller fortfarande samma grundregel: Utan testamente ärver den efterlevande inte sin partner.

Det blir särskilt kännbart när den avlidne har barn från ett tidigare förhållande och bostaden är den största tillgången.

Ett testamente kan förbättra skyddet, men det kan inte ta bort barnens rätt till laglott. Om avsikten är att sambon ska kunna bo kvar behöver det därför också finnas en plan för hur ett framtida arvskrav ska betalas.

Se över sparandet och eventuella livförsäkringar medan båda fortfarande lever. Det kan vara avgörande för om den efterlevande har råd att behålla sitt hem.

Läs även: Radioprofil nekas miljonarv, trots testamente stäms han – E55

_ANNONS