Det säkerhetspolitiska läget har förändrats snabbt. Inledningen av 2026 präglades av nya geopolitiska spänningar, från Latinamerika till Arktis, och allt fler tecken på att den regelbaserade världsordningen försvagas. För Europa innebär utvecklingen ökade krav på både försvarssatsningar och långsiktiga prioriteringar.
Titta på videosidan för en ren videoupplevelse.
Karl Engelbrektson, tidigare arméchef och i dag rådgivare till bland annat Handelshögskolan och den svenska försvarsfonden Global Security Fund, beskriver ett läge som kräver både realism och uthållighet.
Karl Engelbrektson menar att de långsiktiga konsekvenserna redan är tydliga.
”De som är unga i dag kommer tyvärr att växa upp i en annan värld än den jag växte upp i. Då fanns en stark tro på att allt skulle bli bättre, men nu pekar mycket på långvariga utmaningar”, säger Karl Engelbrektson.
Hotbilden är bredare än tidigare och spänner över flera områden.
”Det handlar inte bara om det militära försvaret. Det är flera faktorer som hänger ihop, både geopolitik, ekonomi och samhällsutveckling”, säger Karl Engelbrektson.
Läs mer: Varnar för hemliga buden: ”Ett otyg som borde förbjudas” – E55
Sett ur ett europeiskt perspektiv är slutsatsen tydlig. Nato har enats om behovet av ökade satsningar.
”Ledarna inom Nato är överens om att vi måste satsa mer. 3,5 procent på det militära försvaret och 5 procent på totalförsvaret, inklusive den civila delen”, säger Karl Engelbrektson.
Alla länder rör sig dock inte lika snabbt.
”Det är ett gemensamt mål, men inte alla har varit tydliga med att de verkligen kommer att leva upp till det”, säger Karl Engelbrektson.
Hotupplevelsen skiljer sig också åt.
”De länder som ligger nära kriget mellan Ryssland och Ukraina har lättare att förstå hotet än de som befinner sig längre bort”, säger Karl Engelbrektson.
Samtidigt ser han en bredare global trend.
”Den regelstyrda världsordning vi vant oss vid blir allt svagare. I stället ser vi en utveckling där styrkeposition och militära medel blir en del av politiken”, säger Karl Engelbrektson.
Ryssland som hot är bekant, men USA:s agerande skapar ny osäkerhet.
”Ryssland har vi förhållit oss till i decennier. Det som skapar osäkerhet nu är hur man ska förhålla sig till utspel från USA”, säger Karl Engelbrektson.
Läs även: Vardagsekonom: AI kan hjälpa dig planera din ekonomi – E55
Hans råd till Europa är att fokusera på det som faktiskt går att påverka.
”Man ska ta befälet över den agenda man själv äger. Börjar vi där får vi också mer att säga till om”, säger Karl Engelbrektson.
Det innebär ökat samarbete mellan länder med gemensamma värderingar.
”Tillsammans med dem som delar våra värderingar kan vi rusta mer, bli mer relevanta och stärka vår egen position”, säger Karl Engelbrektson.
För sparare innebär utvecklingen strukturella förändringar snarare än kortsiktiga svängningar.
”Underinvesteringarna i försvar, särskilt i Europa, gör att behoven är mycket stora”, säger Karl Engelbrektson.
Han ser försvarsuppbyggnaden som en lång process.
”Om världsordningen förändras, vilket mycket tyder på, då kommer också den militära uppbyggnaden att vara långsiktig och strukturell”, säger Karl Engelbrektson.
Finansieringen kan inte enbart ske via skatter.
”Det privata kapitalet och finansmarknaden måste vara en del av lösningen. För högindustrialiserade länder är det en styrka”, säger Karl Engelbrektson.
Slutsatsen är tydlig.
”Det innebär mer investeringar och under lång tid, även om det är en krass verklighet”, säger Karl Engelbrektson.
Läs även: Sverige testmarknad för Europas första kryptokort – Realtid
Erfaren projektledare och skribent med bakgrund inom Content Marketing.
Erfaren projektledare och skribent med bakgrund inom Content Marketing.
