Under nästan två decennier har en relativt tyst men kraftfull förändring skett på världens aktiemarknader. Allt fler tillväxtbolag väntar allt längre med att börsnoteras eller väljer att aldrig göra det alls. Trenden kallas private for longer och innebär stora konsekvenser för investerare.
Titta på videosidan för en ren videoupplevelse.
Ekonomijournalisten David Ingnäs förklarar varför utvecklingen tilltagit och vad den betyder för svenska sparare.
Private for longer syftar på att bolag i dag stannar privata betydligt längre än tidigare.
”För 15 år sedan var snittet omkring sex år innan ett bolag kom till börsen. I dag ligger den siffran runt 14 år”, säger David Ingnäs.
Konsekvensen är tydlig.
”Det här har lett till att det i dag är ungefär hälften så många börsbolag, åtminstone på den amerikanska marknaden, jämfört med för 20 år sedan”, säger David Ingnäs.
Det innebär att investerare får färre bolag att välja mellan och att många företag når börsen först i ett sent och mer moget skede.
Läs mer: Pension: Oskyddade miljarder och ett oväntat råd från forskarna – E55
Bakom trenden finns flera samverkande orsaker. Enligt David Ingnäs brukar tre faktorer lyftas fram.
”Digitaliseringen har gjort det betydligt enklare att starta bolag. Man behöver inte lika mycket kapital i början och behöver därför inte vända sig till börsen”, säger David Ingnäs.
Samtidigt har marknaden för privat kapital vuxit kraftigt.
”Riskkapitalmarknaden har exploderat. Förra året gick det ungefär dubbelt så mycket kapital till bolag utanför börsen jämfört med börsnoterade bolag”, säger David Ingnäs.
Den tredje faktorn är regelbördan.
”Efter finanskrisen har regelverken för noterade bolag blivit betydligt tyngre. Kan man undvika det är det ofta attraktivt för entreprenörer och bolagsledningar”, säger David Ingnäs.
För småsparare innebär utvecklingen både färre valmöjligheter och att stora delar av tillväxtresan sker utanför börsen.
”Det är lite oroväckande, eftersom många av de bolag som historiskt byggt stora förmögenheter har varit tidiga börsraketer”, säger David Ingnäs.
Han ger tydliga exempel.
”Du kunde köpa Nvidia när bolaget kom till börsen på 1990-talet. Amazon noterades till en värdering runt en halv miljard dollar”, säger David Ingnäs.
I dag ser bilden annorlunda ut.
”Bolag som SpaceX och OpenAI värderas till hundratals miljarder dollar innan en eventuell notering ens är aktuell”, säger David Ingnäs.
Den största risken är att tillväxten inte längre är tillgänglig för vanliga investerare.
”Småsparare får välja bland mer mogna bolag. Det går absolut att få bra avkastning även där, men en del av kakan försvinner”, säger David Ingnäs.
Trots utvecklingen finns det alternativ.
”För de flesta får man välja från den meny som finns på börsen”, säger David Ingnäs.
Men den som vill kan bredda sig.
”Man kan få exponering mot onoterat via bolag som Investor, som har onoterade innehav, eller via Flat Capital”, säger David Ingnäs.
Det finns också andra vägar.
”Det finns fonder, ETF:er och särskilda plattformar som ger tillgång till onoterade bolag”, säger David Ingnäs.
Slutsatsen är tydlig.
”Givet den här trenden blir det viktigare för småsparare att åtminstone förstå och följa utvecklingen”, säger David Ingnäs.
Lär mer: Tio fonder samlar 30 procent av kapitalet – så går det för svenskarnas favoriter – E55
Erfaren projektledare och skribent med bakgrund inom Content Marketing.
Erfaren projektledare och skribent med bakgrund inom Content Marketing.
