Människor riskerar livet för den perfekta bilden på sociala medier. Efter flera olyckor och farliga incidenter börjar nu vissa safariparker och djurparker sätta stopp för mobiltelefoner. Enligt näringslivsfilosofen Stefan Engeseth håller jakten på digital bekräftelse på att förändra vårt omdöme i grunden.
Titta på videosidan för en ren videoupplevelse.
Att människor tar risker för uppmärksamhet på sociala medier är inget nytt. Men utvecklingen har blivit allt mer extrem. Bilder och videor ska inte bara dokumentera upplevelser längre. De ska väcka reaktioner, samla likes och sticka ut i flödet.
”Förr jagade vi troféer ute i djungeln. I dag jagar vi selfies”, säger Stefan Engeseth.
Han menar att sociala medier förändrat hur människor upplever verkligheten. Många ser världen genom mobilkameran i stället för med egna ögon. Det gör också att riskbedömningen påverkas.
”Vi har tappat verklighetsuppfattningen. Vi ser verkligheten genom mobilen och då kan vi ta oerhörda risker.”
Bakom beteendet finns enligt Engeseth samma belöningssystem som aktiveras vid annan bekräftelse och uppmärksamhet. När en bild får spridning reagerar hjärnan med dopaminpåslag, något som kan göra människor beredda att gå längre än de annars skulle göra.
Problemet förstärks av algoritmerna på sociala medier. Ju mer spektakulärt innehåll, desto större chans till spridning.
”Det här gynnar algoritmerna och då får man ännu mer uppmärksamhet.”
Fenomenet märks inte bara på safariresor eller i naturen. Engeseth pekar på hur människor i dag ofta filmar konserter i stället för att faktiskt uppleva dem.
”Folk applåderar inte längre. De filmar.”
Efter flera incidenter där människor gått för nära vilda djur för att ta bilder har vissa safariparker och djurparker börjat införa mobilförbud eller restriktioner.
Engeseth nämner bland annat exempel där människor försökt ta selfies med vilda djur i Sydafrika och Indien. I ett uppmärksammat fall spärrades en tiger in för att besökare skulle kunna fotografera sig nära djuret. Situationen slutade i panik.
”Djur som blir trängda eller skrämda kan gå till attack.”
Han beskriver också hur människor försökt röra vid vithajar eller närma sig elefanter ute i det vilda för att få unika bilder till sociala medier.
Utvecklingen med AI bilder och digital manipulation riskerar dessutom att påverka människors verklighetsuppfattning ytterligare, tror Engeseth.
När människor dagligen ser dramatiska och overkliga bilder i sina flöden kan gränsen mellan verklighet och digital fantasi bli suddigare.
”En tiger kanske inte känns lika skrämmande längre när man hela tiden ser extrema AI bilder.”
Det kan bidra till att människor underskattar verkliga faror och överskattar sin egen kontroll över situationer.
Enligt Engeseth handlar lösningen inte bara om regler och förbud. Han menar att människor behöver återerövra förmågan att vara närvarande utan att hela tiden dokumentera och publicera.
”Vi behöver lägga ner mobilen och möta verkligheten igen.”
Han beskriver sociala medier som ett slags digitalt ”second life”, där många till slut spenderar mer energi på hur livet ska se ut online än på själva upplevelsen.
Det är också där artikelns större fråga finns. Vad händer med människors omdöme när uppmärksamhet blir en valuta och varje upplevelse samtidigt är potentiellt innehåll?
Mobiltelefonen har gjort världen mer tillgänglig än någonsin tidigare. Men i vissa situationer verkar den också göra människor mindre medvetna om riskerna runt omkring dem.
Läs även: Åsa Wikforss: Därför tappar vi greppet om fakta och demokratin – E55
Erfaren projektledare och skribent med bakgrund inom Content Marketing.
Erfaren projektledare och skribent med bakgrund inom Content Marketing.
