Faktaresistens, konspirationsteorier och AI förändrar villkoren för demokratin. Filosofen Åsa Wikforss ser en ny informationsmiljö där människor inte nödvändigtvis är dumma, men där både teknik och psykologi gör oss lättare att manipulera.
Titta på videosidan för en ren videoupplevelse.
Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi och ledamot av Svenska Akademien, beskriver vår tid som resultatet av ett kraftigt skifte i hur information sprids, värderas och används i senaste avsnittet av Ekdals Perspektiv. Det började med internet, fortsatte med sociala medier och har nu fått ny kraft genom AI. Förändringen handlar inte bara om teknik, utan om hur människor orienterar sig i världen.
”Vi fick ett helt nytt informationslandskap, i princip över en natt”, säger hon.
Under 1900 talet vilade mycket av demokratins informationssystem på redaktionella medier, oberoende granskning och gemensamma kunskapskällor. Den ordningen har inte försvunnit, men den har försvagats. I stället har plattformar tagit över en stor del av offentligheten, där starka känslor, konflikt och sensation ofta premieras.
”Algoritmerna är utformade för att få oss att hänga kvar. Det som får oss att hänga kvar är det som appellerar till våra känslor, som skrämmer oss och oroar oss.”
Läs mer: Religionen tar plats i politiken igen: “Politikerna vill åt kraften som finns där” – E55
När konspirationsteorier, propaganda och faktaresistens sprids kan det vara frestande att förklara utvecklingen med att människor blivit mer korkade. Wikforss varnar för den slutsatsen. Problemet är mer komplicerat än så.
”Tänk inte att folk är dumma i huvudet”, säger hon.
Hon menar att alla människor är sårbara för felaktig information, särskilt när den bekräftar något vi redan vill tro. Det gäller inte bara outbildade eller politiskt extrema grupper, utan även mycket bildade personer.
”Kunskapsmotstånd kan uppstå hos den allra mest bildade personen, om du har en övertygelse som betyder väldigt mycket för dig.”
Det centrala begreppet är motiverat tänkande. Det innebär att människor inte bara saknar information, utan aktivt hittar skäl att avvisa sådan information som hotar en viktig övertygelse. Det kan handla om politik, klimat, barnuppfostran eller den egna självbilden.
Wikforss har tidigare skrivit om kunskapens fiender. Med det menar hon både yttre aktörer och inre psykologiska mekanismer. Det finns aktörer som aktivt tjänar på att kunskap inte sprids.
”Kunskap kan vara obekväm”, säger hon och nämner fossilindustrins historiska motstånd mot klimatforskning som ett exempel.
Hon jämför också med tobaksindustrin, som under lång tid försökte så tvivel kring sambandet mellan rökning och cancer. Metoden är ofta densamma. Man behöver inte bevisa motsatsen. Det räcker att skapa osäkerhet.
Det gör kunskapsfrågan politisk. Den som lyckas få människor att tvivla på etablerad kunskap kan också försvaga förtroendet för institutioner, forskning och medier.
För Wikforss är kunskap inte ett akademiskt sidospår, utan en demokratisk förutsättning. Om medborgare inte har tillgång till tillförlitlig information, eller inte orkar värdera den, blir demokratin sårbar.
”Är det en medborgerlig skyldighet att bilda sig? Ja, det tycker jag”, säger hon.
Hon påminner om Platons gamla invändning mot demokratin, att folket skulle kunna luras av en demagog och rösta fram en tyrann. Det moderna svaret blev folkbildning, skola och fria medier.
”Vi ska ha demokrati, men vi ska se till att folket får kunskapen.”
I dag är den idén åter akut. När informationsmiljön fylls av propaganda, falska påståenden och känslostyrda flöden behöver demokratin bygga ny motståndskraft.
Wikforss ser stora risker med AI, särskilt om tekniken används för att ersätta mänskligt tänkande snarare än stödja det. Hon lyfter begreppet cognitive offloading, alltså att vi lägger ut allt mer av vårt tänkande på digitala verktyg.
”Vi måste träna våra intellektuella muskler”, säger hon.
Risken är att människor slutar läsa, analysera och skriva själva eftersom verktygen gör jobbet snabbare. Det är bekvämt, men bekvämligheten har ett pris.
”Om vi slutar läsa texten, slutar försöka analysera själva och slutar försöka skriva själva, då blir det inte bra.”
Hon pekar också på forskning som visar att IQ kan sjunka om hjärnan inte används tillräckligt aktivt. AI blir därför inte bara en teknisk fråga, utan en bildningsfråga.
Samtalet rör också ungas psykiska mående. Wikforss kopplar inte alla problem till sociala medier och AI, men hon ser tydligt att digital isolering kan förstärka ensamhet och sårbarhet.
”Lägg lite mindre tid på sociala medier. Ut och träffa människor i det fysiska. Gå med i en förening”, säger hon.
Hon menar att vuxenvärlden har ett ansvar att hjälpa unga in i sammanhang där de behövs och möter andra människor utanför skärmen. Annars riskerar skillnaderna att öka mellan barn som får stöd att hitta föreningsliv och gemenskap, och barn som blir kvar ensamma framför digitala tjänster.
”Alla behöver känna sig behövda. Ensamhet är en av de stora, svåra plågorna för en människa.”
Wikforss är tydlig med att populistiska ledare kan skada demokratier på djupet. Donald Trump blir i samtalet ett exempel på hur demokratiska institutioner kan försvagas inifrån.
”Trump har varit enormt skadlig för amerikansk demokrati, men också för demokratin i världen”, säger hon.
Hon betonar att forskning visar att när populister av detta slag får makten försvagas demokratin längs flera dimensioner. Det handlar om institutioner, rättsstat, korruption och synen på sanning.
Ändå är hon inte uppgiven.
”Jag är orolig, men det är en annan sak än att vara förtvivlad. Jag tror att vi kan göra någonting.”
Trots ett mörkt samtidsläge landar Wikforss i en tydlig slutsats. Lösningen är inte cynism eller uppgivenhet, utan mer kunskap, mer samtal och starkare förståelse för demokratins värde.
”Vi måste prata mycket mer om varför demokratin är värdefull, hur sårbar den är och hur demokratier går under i dag.”
Problemet är inte bara att falsk information sprids. Problemet är att för få förstår hur mycket demokrati faktiskt kräver av sina medborgare. Kunskap är inte en garanti mot manipulation, men utan kunskap finns inget skydd alls.
Läs även: Fondsparandet kan verka enkelt – här är avgiften som många missar – E55
EKDALS PERSPEKTIV SPONSRAS AV
Erfaren projektledare och skribent med bakgrund inom Content Marketing.
Erfaren projektledare och skribent med bakgrund inom Content Marketing.
