Debatten om växande klyftor, fler miljardärer och krav på högre beskattning har präglat inledningen av året. Mycket av diskussionen har handlat om pengar, om vem som har dem, vem som borde bidra mer och hur resurserna i samhället egentligen ska fördelas.
Titta på videosidan för en ren videoupplevelse.
I höstas gick flera av Wallenbergs tyngsta industribolag samman och startade ett nytt AI-bolag med ett tydligt mål: att bygga en svensk superdator i Linköping. Satsningen beskrivs som en av de mest omfattande industriella AI-investeringarna i Sverige hittills. För att reda ut vad projektet innebär har David Ingnäs, ekonomijournalist på Dagens PS, intervjuat bolagets vd …
I årets första avsnitt av Ekdals Perspektiv tar Lennart Ekdal sig an en av vår tids mest laddade frågor. De växande ekonomiska klyftorna, det ökande antalet miljardärer och vilket ansvar extrem rikedom innebär för samhället. Kan man bli för rik och finns det en rimlig nivå av ojämlikhet som ett samhälle kan leva med? I …
Guldpriset har nästan fördubblats på ett år och noterar nivåer som tidigare hade setts som svåra att nå. Bakom utvecklingen ligger inte en enskild faktor, utan en kombination av geopolitisk oro, finansiell osäkerhet och ett ökat behov av stabila tillgångar. För att förstå varför allt fler söker sig till guld har vi pratat med Michel …
Årets Global Risk Report, som presenterades inför World Economic Forum i Davos, tecknar bilden av ett allt mer osäkert globalt riskläge. Geopolitik och ekonomi dominerar internationellt, medan svenska företagsledare lyfter fram brottslighet och illegal ekonomi som de största hoten på hemmaplan. Vad betyder det här i praktiken för svenska bolag? Det diskuterar vi i E55 …
Den svenska rapportperioden är i gång och de första bolagen har nu öppnat böckerna. Helhetsbilden är lugnare än många befarade, men bakom index döljer sig en betydligt mer splittrad verklighet. Det menar Nicklas Andersson, sparekonom på nätmäklaren Montrose, som följer utvecklingen nära. ”Min känsla är att det harvar på. Det är inga dunderrapporter men heller …
Men mitt i jakten på pengar finns en mer grundläggande fråga som sällan ställs rakt ut. Hur stark är egentligen kopplingen mellan pengar och lycka?
För att reda ut det möter vi i detta avsnitt av Ekdals Perspektiv Handelsprofessorn och lyckoforskaren Micael Dahlén, som under många år forskat om relationen mellan ekonomi, psykologi och välbefinnande.
Enligt Micael Dahlén finns det något både olyckligt och systemiskt i hur kapital fungerar.
”Det är så olyckligt och orättvist att pengar älskar pengar. Ju mer pengar som är samlade på en plats, desto mer attraktiv blir den för ännu mer pengar.”
Den som redan har kapital får lättare tillgång till lån, bättre villkor och högre avkastning, vilket gör att förmögenheter tenderar att växa snabbare ju större de redan är.
”På sätt och vis är det ett systemfel. Det är svårt att peka ut någon enskild person och lasta, men systemet gynnar den som redan är innanför.”
När samtalet rör extrem rikedom och maktkoncentration menar Dahlén att förklaringen sällan är strikt ekonomisk.
”Ekonomi är psykologi på olika nivåer. Privatekonomi är individpsykologi och nationalekonomi är makropsykologi.”
I vissa fall sammanfaller de båda nivåerna.
”Det är en perfekt storm av individuella motiv och maktkrafter som blir överväldigande.”
Forskningen är tydlig på en central punkt. Pengar och lycka hänger ihop, men sambandet är betydligt svagare än många föreställer sig.
”Sambandet finns på alla nivåer, men på ingen nivå är det så starkt som vi tror.”
Mer pengar kan öka lyckan, men effekten avtar snabbt.
”Ju mer pengar vi har, desto mer krävs för att ge en allt mindre knuff uppåt på lyckoskalan.”
En återkommande fråga inom lyckoforskningen är om det finns en punkt där inkomsten i praktiken borde vara tillräcklig.
”Om man frågar människor vad som vore en lagom inkomst svarar 93 procent en högre siffra än de har, oavsett nivå.”
Det handlar om ett djupt mänskligt mönster.
”Vi vill helst ha lite mer än vi har och tror att det ska göra oss nöjdare.”
Trots variationer mellan studier pekar många på samma brytpunkt.
”I Sverige ligger den nivån fortfarande runt 50 000 till 55 000 kronor i månaden.”
Förklaringen handlar inte om absoluta tal utan om relationen till omgivningen.
”Det viktiga är medianen. De flesta vill ha lite mer än genomsnittet för att inte känna sig utanför.”
Vid den nivån uppstår en kombination av trygghet och handlingsfrihet. Därefter handlar mer pengar främst om valmöjligheter snarare än ökad vardagslycka.
Pengar gör som störst nytta när de minskar oro och stress.
”Om bilen går sönder och det kostar 17 000 kronor är det inte hela världen. Det är ångestreducerande.”
Men bortom trygghetsnivån överskattar vi ofta pengarnas betydelse.
”Vi tänker att pengar ska leda till lycka, men i vardagen blir pengar ett snabbare och tydligare mål än lycka.”
Dahlén betonar att livet i praktiken består av vanliga dagar.
”Livet består av dagarna och ganska mycket nollställs när vi går och lägger oss.”
Små, återkommande upplevelser påverkar därför måendet mer än stora ekonomiska kliv.
”Vi underskattar hur mycket det dagliga livet betyder.”
Har Micael Dahlén själv lagom mycket pengar?
”Ja, det har jag faktiskt, och det ingår i min jobbbeskrivning att fundera över sådant.”
Samtidigt är gränsen flytande.
”Jag skulle inte säga nej till lite till, men det viktiga är att veta vad man vill ha pengarna till.”
Han menar att målet behöver omprövas regelbundet.
”Vad är det jag vill göra i livet, och hur mycket pengar krävs egentligen för det?”
När frågan återvänder till miljardärernas ansvar är Dahlén tydlig.
”Kraftigt växande klyftor är ett gemensamt ansvar. Men med större möjligheter följer också större ansvar.”
Han pekar också på något som sällan lyfts i debatten.
”Det finns allt fler nätverk av superrika som själva ber om att bli beskattade hårdare.”
Problemet är enligt honom snarare politiskt än ekonomiskt.
”Politiken laggar. När man väl är överens har verkligheten redan hunnit ikapp.”
För att känna trygghet krävs det inte extrema tillgångar.
”Det behövs inte enorma summor, men ett lagom sparkapital gör stor skillnad.”
Ekonomisk trygghet handlar ytterst om att inte hamna utanför och att veta att man klarar sig när något oväntat inträffar.
När man når den nivån förändras också relationen till pengar. De blir ett verktyg snarare än ett mål i sig. Forskningen visar att mer pengar därefter ger allt mindre effekt på välbefinnandet, medan relationer, vardag och känslan av kontroll spelar en allt större roll. Pengar kan skapa trygghet och frihet, men lyckan avgörs i hög grad av hur vi lever våra dagar, inte av hur mycket som står på kontot.
ANNONS
EKDALS PERSPEKTIV SPONSRAS AV
Se fler avsnitt av Ekdals Perspektiv här:
Avsnitt 1 Är växande klyftor i Sverige ett samhällsproblem?
Avsnitt 2 Vad säger miljardären när frågan ställs rakt ut?
Avsnitt 3 Har svenska politiker tappat greppet om klyftorna?
Erfaren projektledare och skribent med bakgrund inom Content Marketing.
Erfaren projektledare och skribent med bakgrund inom Content Marketing.
