E55

Statsvetaren förklarar varför LO tappat nästan halva medlemskåren

Sandra Sahlén
Sandra Sahlén
Uppdaterad: 16 mars 2026Publicerad: 16 mars 2026

Den svenska fackföreningsrörelsen har förändrats kraftigt under de senaste decennierna. Medlemsantalet i LO har minskat dramatiskt och fackets roll i samhällsdebatten är inte lika självklar som tidigare. Vad ligger egentligen bakom utvecklingen och vad betyder den för svensk politik och arbetsmarknad?

Titta på videosidan för en ren videoupplevelse.

ANNONS
ANNONS

Mest läst i kategorin

Spela klippet
E55 Studio

100 år efter Volvo planerar SKF en ny historisk avknoppning

15 mars 2026
Spela klippet
E55 Studio

Bankernas kamp mot penningtvätt slår hårt mot oskyldiga kunder

14 mars 2026
Spela klippet
E55 Studio

500 hotellgäster pekar ut den mest irriterande detaljen i hotellrummet

13 mars 2026
stadsskuld
Spela klippet
E55 Studio

Experten: “Siffrorna är nästan absurda” om USA:s statsskuld

13 mars 2026
Spela klippet
E55 Studio

Experten: Förtroendet för USA rasar bland svenska beslutsfattare

12 mars 2026

I Ekdals Perspektiv diskuterades frågan tillsammans med statsvetaren Bo Rothstein, en av Sveriges mest inflytelserika forskare inom statsvetenskap.

Han pekar på flera orsaker till att LO tappat omkring 40 procent av sina medlemmar på lika många år.

Färre klassiska arbetaryrken

En viktig förklaring till medlemsminskningen är förändringen på arbetsmarknaden. Traditionella industri och arbetaryrken har blivit färre i takt med teknisk utveckling och en växande tjänstesektor.

Samtidigt arbetar många i LO-yrken i dag med bakgrund i länder där fackföreningar historiskt haft en svagare ställning.

”För dem kan det vara mindre självklart att gå med i facket”, säger Rothstein.

Läs mer: Bankernas kamp mot penningtvätt slår hårt mot oskyldiga kunder – E55

ANNONS

Facket svagare än förr

Internationellt sett står den svenska fackföreningsrörelsen fortfarande relativt stark. Men jämfört med 1960, 70 och 80 talen är inflytandet betydligt mindre.

ANNONS

Det får konsekvenser för både löneutveckling och arbetsvillkor, menar Rothstein.

”Vi ser en starkt ökad ojämlikhet. Lönerna har inte alls stigit i samma takt som börsutdelningar och kapitalinkomster.”

Vänstern saknar nya idéer

Trots ökande ekonomiska klyftor har den politiska vänstern inte stärkts på det sätt många hade väntat sig.

Efter finanskrisen 2008 trodde många att stödet för vänsterpolitik skulle öka. Men enligt Rothstein har det inte skett.

”Det är mycket politik i backspegeln. Man vill tillbaka till hur Sverige var runt 1980, men det finns få tydliga idéer om framtiden.”

Löntagarägda företag lyfts fram

En modell Rothstein ofta lyfter fram är så kallade löntagarägda företag. Där är det de anställda som äger och styr företagen, medan kapitalet i praktiken lånas in.

Den modellen finns i betydande omfattning i bland annat USA och Storbritannien.

ANNONS

Forskning visar enligt Rothstein att dessa företag ofta är både mer produktiva och skapar bättre arbetsvillkor.

”I stället för att kapital hyr arbetskraft kan man tänka sig att de anställda hyr kapitalet.”

Läs mer: Rekordmånga svenskar skriver äktenskapsförord – för att skydda arv och tillgångar – E55

Motstånd från flera håll

Trots forskningsresultaten är intresset för modellen begränsat i Sverige. Arvet från löntagarfondsdebatten på 1980 talet har gjort frågan politiskt känslig.

Dessutom finns en viss skepsis inom fackföreningsrörelsen.

”Fackföreningar är i grunden försvarsorganisationer, inte framtidsorganisationer”, säger Rothstein.

Mittens kollaps i svensk politik

Rothstein pekar också på förändringar i svensk partipolitik. Under 1970 talet var mittenpartier som Centerpartiet och Folkpartiet betydligt större än i dag.

ANNONS

I dag har mitten krympt kraftigt. Enligt Rothstein beror det delvis på hur partierna valt att positionera sig politiskt.

”De bestämmer först vilken sida de ska stödja och förhandlar sedan. Det borde vara tvärtom.”

Samlingsregering kan bli aktuellt

Mot bakgrund av det internationella säkerhetsläget öppnar Rothstein för att Sverige kan behöva tänka i nya politiska banor.

Kriget i Ukraina, spänningarna i Mellanöstern och osäkerheten kring USA:s roll skapar en mer osäker värld.

”Det är möjligt att man borde överväga en bredare samlingsregering i ett sådant läge.”

Tillit avgörande för samhället

Som avslutning lyfter Rothstein det han anser vara den viktigaste lärdomen från sin forskning. Ett samhälle fungerar bäst när människor känner tillit, både till institutioner och till varandra.

Den tilliten skapas när offentliga verksamheter fungerar väl.

ANNONS

”Upplever människor hög kvalitet i sjukvård, skola och rättsväsende skapas också tillit till hela systemet.”

EKDALS PERSPEKTIV SPONSRAS AV

Läs mer: 1,9 miljoner pensionärer kan påverkas av Bank-id:s nya krav – E55

Läs mer från E55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Sandra Sahlén
Sandra Sahlén

Erfaren projektledare och skribent med bakgrund inom Content Marketing.

Sandra Sahlén
Sandra Sahlén

Erfaren projektledare och skribent med bakgrund inom Content Marketing.

ANNONS
mobile
desktop