Det råder ingen tvekan längre – antalet barn som insjuknar i typ 1‑diabetes i Sverige ökar i alarmerande takt, med särskilt hög ökning bland de under fem år.
Titta på videosidan för en ren videoupplevelse.
VIDEO: Explosion av typ 1-diabetes i Sverige
Ola Söderlund
Uppdaterad: 20 okt. 2025Publicerad: 19 okt. 2025
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
Denna utveckling väcker bestörtning och kräver omedelbar insats. Sjukdomen är redan etablerad som den vanligaste livshotande kroniska sjukdomen bland barn i Sverige.
Enligt Barndiabetesfonden har de sett att barn insjuknar snabbt och att vården allt för ofta kommer in sent – ibland så sent att en livsfarlig syraförgiftning, diabetisk ketoacidos, hinner utvecklas.
Varför drabbas Sverige så hårt?
Att Sverige, tillsammans med grannlandet Finland, skulle ligga i toppvärlden när det gäller barndiabetes är ingen slump. Dels pekas en särskilt ogynnsam genkombination ut för personer med nordisk bakgrund. barndiabetesfonden.se+1 Dels finns det teorier om att infektioner och/eller ökad belastning på insulinproduktionen – till exempel via stress eller andra miljöfaktorer – kan trigga autoimmuna processer där kroppens egna immunförsvar angriper insulinproducerande celler.
Men, och det är ett stort men, ngen vet exakt varför sjukdomen ökar. Att upptäcka orsaken är ett av de stora forskningsmålen.
ANNONS
Senaste nytt
Missarna i vården – riskerna ökar
En central del av problemet handlar om att vården och föräldrar inte alltid upptäcker symptomen i tid. Barnet blir törstigt, kissar ofta, går ner i vikt och blir trött – men hos småbarn med blöjor kan det uttrycka sig som gnällighet eller irritation.
Inte minst oroande är att vissa primärvårdsenheter skickar hem barn med misstänkta symptom och ger uppföljning först nästa vecka – trots att situationen kan vara akut. En enkel blodsockermätning vid första misstanke skulle kunna rädda liv.
Ger hopp men glappet består
ANNONS
Det finns ljuspunkter. I Uppsala och USA samarbetar forskare om att transplantera insulinproducerande celler utan att använda immundämpande läkemedel – en potentiell genombrottsbehandling för typ 1-diabetes. Fondens generalsekreterare lyfter fram det som ett stort framsteg.
Samtidigt kostar sjukdomen samhället enorma summor, drygt 12 miljarder kronor varje år enligt Barndiabetesfondens rapport. Men forskningsanslagen är trots det små – jämfört med vad som skulle krävas för att knäcka gåtan och utveckla botemedel.
Vad kan göras – vad väntar vi på?
Samhället måste förstå att sjukdomen aldrig tar paus. För det drabbade barnet och familjen finns ingen semester från ansvar eller kontroll. Psykiska och sociala konsekvenser är stora – till exempel visar en undersökning att 40 procent av mammor till småbarn med typ 1-diabetes har utmattningssymptom.
Föräldrar och vårdpersonal måste ha ökad kunskap om de första signalerna: ökad törst och urinmängd, viktnedgång, trötthet – särskilt hos små barn.
Primärvården måste agera direkt, inte avvakta. En enkel blodsockermätning kan vara skillnaden mellan liv och död.
Forskningen behöver mer resurser. Sveriges unika register och forskningsmiljöer ger oss en god plattform – men utan finansiering riskeras vi att tappa ledartröjan.
Obs, denna artikel är skriven i samarbete med AI.
- Forskare testar ny behandling av typ 1-diabetes med hjälp av cellterapi – om nya forskningsvägar för sjukdomen. Dagens PS
- Kosten mot diabetes och viktökning – en artikel om förebyggande och livsstilsaspekter även om den gäller främst typ 2. Dagens PS
- Sockrat resultat av diabetesbolagets emission – företag och investeringar kopplade till diabetesbehandling. Dagens PS
ANNONS
ANNONS
Läs mer från E55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Ola Söderlund
Utbildad journalist med nästan 40 år i yrket. Har varit allmänreporter, kriminalreporter, jobbat med print och digitala medier, och var en tid chefredaktör för ett magasin på Dagens PS, samt under en kort period nyhetschef på dåvarande Miljöaktuellt och senare redaktionschef för News55.
Ola Söderlund
Utbildad journalist med nästan 40 år i yrket. Har varit allmänreporter, kriminalreporter, jobbat med print och digitala medier, och var en tid chefredaktör för ett magasin på Dagens PS, samt under en kort period nyhetschef på dåvarande Miljöaktuellt och senare redaktionschef för News55.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS