Det finns en otrygghet i det system som vi litar så blint på. Kanske borde politikerna fundera över denna sårbarhet?


Mest läst i kategorin

Tidöpartier: Kritiserade elavgifter behöver pausas
Alla elnätsbolag måste senast 1 januari 2027 ha infört effekttariffer – en särskild avgift på elnätsfakturan baserad på hur mycket ström som förbrukas samtidigt vid en given tidpunkt. En del har dem sedan något eller flera år. De nya så kallade effekttarifferna – en avgift för hur och när hushållen använder sin el – behöver …

IKEA-anställd avskedad efter rabattköp åt anhörig
En IKEA-anställd i Spanien har fått sparken efter att ha använt sin personalrabatt åt en anhörig. Fallet visar hur strikt företag kan tolka regler kring personalförmåner, och vilka konsekvenser det kan få. E55 har tidigare rapporterat om hur förmåner som på ytan verkar attraktiva kan bli en dyr affär i längden. Ett exempel är bolånerabatter …

Kaffeburken skapade kaos i Sverige – historien om Zoégas och jakten på Mon Amie
En kaffeburk har fått svenskar att köa i timmar, gråta i butiker och betala tusentals kronor på andrahandsmarknaden. Men bakom hysterin kring Zoégas jubileumsburk med Rörstrands klassiska Mon Amie-mönster finns också en historisk berättelse om entreprenörskap, design och kvinnligt företagande som sträcker sig över mer än ett sekel. Från änka till kaffepionjär När kaffemärket Zoégas …

Miljontals svenskar gör samma pensionsmiss varje år – påverkar framtida utbetalning
Miljontals svenskar får just nu besked om sin pension. Trots det är det förvånansvärt få som faktiskt loggar in och granskar siffrorna. En ny undersökning visar att fyra av fem svenskar riskerar att missa möjligheten att påverka sin framtida pension. För många handlar det om beslut som kan få stor betydelse för ekonomin som pensionär. …

Ansökningar om a-kassa minskar
Under februari ansökte knappt 27 500 personer om a-kassa för första gången. Det var en minskning jämfört med januari i år på cirka 18 procent och cirka 16 procent jämfört med februari 2025. Under februari minskade antalet nya ansökningar om ersättning från a-kassorna, enligt den så kallade A-kasseindikatorn från Sveriges a-kassor. Under februari ansökte knappt 27 500 …
Ska vi leva utan kontanter?
Man går ut hemifrån, försedd med sitt bankkort och sin mobil. Med dessa två små, lätta och smidiga prylar går det att köpa en bussbiljett, betala parkering, handla i alla möjliga butiker inklusive de på nätet, swisha till någon man lånat hundra spänn av. Smidigt, eller hur? Portmonnä är ett ord dagens 25-åring aldrig har hört. Inte har ungar någon spargris att mata med mynt heller. Förresten har de knappt sett några metallpengar alls, vet absolut inte skillnad på en 2-krona och en 10-krona – och det vet i sanningens namn knappt vi väldigt vuxna heller. Längre. För vi har blivit helt tillvanda livet i ett kontantlöst samhälle.
Skulle du nu ändå råka ha några sedlar i (den så omoderna) plånboken kan det bli svårt att använda dem. ”Detta är en kortkassa” står det inte sällan när man kliver iväg för att betala, kunder utan kort köar förgäves.
Men riktigt tryggt är inte det där systemet. Plötsligt kan du inte logga in på din bank. Varken den lilla knappdosan eller bank-ID fungerar. Bankomaterna, som blivit få till antalet, behöver också internet. Kortet du vill använda har förvandlats till en värdelös plastbit som butikens lilla läsare inte kan tyda, än mindre få betalt genom. Kassör och kund stirrar lika hjälplöst på den plötsligt helt döda apparaten mellan dem. Skulle du råka ha kontanter att betala med får du hur som helst inget kvitto.
Den där situationen är naturligtvis hypotetisk, men på intet sätt orimlig. Hackare roar sig med att krascha stora datasystem, ett åsknedslag eller något tekniskt fel avbryter strömförsörjningen för stora områden under ganska lång tid, politiska aktivister med skumma avsikter lyckas spamma en vital aktör i den digitala penningvärlden. Internet är inte osårbart, det har vi sett bevis för.
Där står vi svenskar hjälplösa. Få länder är så inriktade på digital betalning som vårt (det märks om inte förr så när vi korsat gränsen). Fysiska pengar har vi nästan aldrig. Vi vet, handen på hjärtat, knappt vem som ersatte Selma Lagerlöf på papperstjugan (det blev Astrid Lindgren, för dig som just började undra …).
När broschyren ”Om kriget kommer” fick ny aktualitet på grund av Rysslands agerande i Ukraina höjdes röster för att ”alla” borde ha en reservkassa i kontanter hemma, om en rejäl kris skulle uppstå. Jaha. Dags för pengar i madrassen igen, då? Tja, det blir ju i och för sig samma räntesats som på banken, det vill säga noll, men ändå …
Det känns som om våra politiker borde ta sig en funderare på detta och presentera en plan för kontanternas fortsatta berättigade existens. Idag är vi otroligt sårbara på så många sätt att det vore skönt att eliminera ett! Rädda ”den analoga” kronan!


586 MSEK i omsättning, 27 rikstäckande återförsäljare och en tydlig expansionsplan. Nu öppet erbjudande inför notering. Se hela caset och planen framåt.
Senaste nytt

Klimakteriet har blivit säljbart – men också pratbart

De behöver nalla på sitt pensionssparande för att klara vardagen

Tidöpartier: Kritiserade elavgifter behöver pausas

IKEA-anställd avskedad efter rabattköp åt anhörig
