Arvet kan låsa sig när ett syskon vill ha huset

När syskon ärver ett hus kan arvet bli svårt att dela om en vill bo kvar. Så fungerar utköp, arvskifteslikvid och samägande. Foto: Fotograferna Holmberg/TT

Sandra Sahlén

Uppdaterad: 20 aug. 2026Publicerad: 20 aug. 2026

Ett hus kan vara den största tillgången i ett dödsbo. När flera syskon ärver och ett av dem vill bo kvar uppstår därför en svår fråga: Hur ska de andra få ut sin del om pengarna saknas?

ANNONS

Pengar och värdepapper är förhållandevis enkla att fördela. Ett föräldrahem eller fritidshus är något helt annat.

Problemet blir särskilt tydligt om ett av barnen redan bor i huset eller vill behålla det. Syskonet kan ha råd med de löpande kostnaderna, men sakna möjlighet att betala stora belopp för att kompensera de andra.

Arv som uppfattas som orättvisa kan snabbt skapa konflikter inom familjen. E55 har tidigare gått igenom hur ekonomiska beslut kring arvet kan splittra familjer.

Ett syskon kan ta över hela huset

Det finns inget krav på att tre syskon först måste ärva en tredjedel av fastigheten var. Vid arvskiftet kan dödsbodelägarna komma överens om att ett syskon tillskiftas hela fastigheten. Om huset är värt mer än personens andel av arvet kan de andra kompenseras med andra tillgångar eller genom att syskonet betalar en arvskifteslikvid.

Finns det gott om pengar eller värdepapper i dödsboet kan det lösa problemet. Svårare blir det när merparten av arvet är bundet i själva huset.

ANNONS

Banken kan avgöra om huset går att behålla

Om pengarna saknas i dödsboet behöver den som vill ta över huset hitta ett sätt att finansiera kompensationen till syskonen.

Här kan möjligheten att låna pengar bli avgörande. Ett högt fastighetsvärde betyder alltså inte automatiskt att den som bor i huset har ekonomisk möjlighet att behålla det.

ANNONS

En annan viktig faktor är den framtida skatten. Den som får fastigheten genom arv övertar i princip den tidigare ägarens anskaffningsutgift och skattemässiga situation. En arvskifteslikvid får inte läggas till anskaffningsutgiften. Det kan få betydelse den dag huset säljs.

Samägande kan bli nästa problem

Ett alternativ är att syskonen behåller fastigheten tillsammans. Då slipper den som vill bo kvar ordna hela finansieringen direkt.

Men samägande skapar andra frågor. Vem betalar renoveringen? Hur fördelas driftskostnaderna? Ska den som bor ensam i huset kompensera de andra?

Och det finns en juridisk risk som är viktig att känna till. Om inget annat har avtalats kan en delägare som huvudregel begära hos domstol att en samägd fastighet säljs på offentlig auktion. Domstolen kan skjuta upp en försäljning om en annan delägare visar synnerliga skäl för anstånd.

Den som väljer samägande gör därför klokt i att reglera användning, kostnader och hur ett framtida utträde ska hanteras i ett avtal.

Försäljning kan bli sista utvägen

Om inget syskon kan finansiera ett övertagande och familjen inte vill äga huset tillsammans återstår ofta en försäljning.

Om dödsboet säljer fastigheten måste dödsboet först söka och beviljas lagfart. Om fastigheten i stället fördelas genom arvskiftet söker den eller de nya ägarna lagfart utifrån arvskifteshandlingen.

ANNONS

Det finns alltså flera vägar att gå vid ett scenario som detta: Ett syskon tar över och kompenserar de andra, syskonen fortsätter äga tillsammans eller fastigheten säljs. Vilken lösning som fungerar avgörs både av ekonomin och av vad arvingarna kan komma överens om.

Källor: Skatteverket, Lantmäteriet

Läs mer: Arv som ska vara rättvist skapar konflikt – här går gränsen – E55

_ANNONS

Läs mer från E55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:

Arv Arvsfördelning Arvstvist Bostad Familj

Sandra Sahlén

Erfaren projektledare och skribent med bakgrund inom Content Marketing.

Sandra Sahlén

Erfaren projektledare och skribent med bakgrund inom Content Marketing.

ANNONS