Debatt: Pensionärer betalar högre skatt och kräver upprättelse

Samhällsdebattören Kari Parman riktar i tidningen Senioren skarp kritik mot detta. Han ställer den retoriska frågan om samhället betraktar pensionären som en andra klassens medborgare.

”Det är en fråga om rättvisa. Och den säger något om hur vårt samhälle ser på människor när de inte längre deltar på arbetsmarknaden”, skriver Parman.

Uppskjuten lön eller statlig allmosa

Kärnan i kritiken handlar om hur de pengar som betalas ut faktiskt har tillkommit. Under ett helt yrkesliv har människor som arbetat och betalat skatt och bidragit till landets välstånd. En del av denna ersättning har avsatts till framtiden.

Genom pensionssystemet har individer tjänat in pensionsrätter för den dag då de inte längre vill, orkar eller kan arbeta. Detta innebär att pensionen i grunden är uppskjuten lön. Den utgör ingen gåva eller allmosa från staten utan är en del av den trygghet som arbetslivet ska leverera, betonar debattören på Senioren.

Varför ska det missgynna pensionärer?

”Reglerna har förändrats över tid, bland annat genom förstärkningar av skattesänkningar för äldre, men den grundläggande principfrågan kvarstår: Varför ska det vara skattemässigt mer fördelaktigt att få betalt för arbete i dag än att leva på den ersättning man tjänat in under gårdagens arbete?”

Argumentet från politiskt håll har ofta varit att arbete ska löna sig. Det ska finnas tydliga drivkrafter för att fortsätta arbeta. Frågan är dock varför detta ska uppnås genom att pensionärer missgynnas skattemässigt. Jobbskatteavdraget innebär att arbetsinkomster gynnas framför pensionsinkomster.

Den principen skapar en påtaglig orättvisa mellan olika generationer och livsfaser. Människor lämnar dessutom arbetslivet av helt skilda anledningar. Sjukdom fysiskt krävande yrken och arbetslöshet gör att alla varken kan eller vill arbeta upp till en hög ålder.

Krav på organisering och politiska svar

Politikerna uppmanas nu att ta ställning till hur beskattningen är utformad. Det anses inte rimligt att pensionssystemets riktålder och skattereglerna gemensamt skapar ett budskap om att man måste fortsätta arbeta annars får man betala ett högt pris. Arbetslinjen kan inte få vara det enda måttet på en människas värde i samhället. Ett system som respekterar arbete måste rimligtvis också visa respekt för dem som har gjort sitt på arbetsmarknaden, anser Kari Parman.

Han menar att pensionen inte är någon belöning för att man slutar arbeta. Den är en intjänad rättighet som måste behandlas med samma respekt som den lön som en gång avstods under yrkesaktiva år. Sveriges pensionärer uppmanas samtidigt att höja sina röster och organisera sig för att kräva verklig rättvisa i skattefrågorna.