Elräkningarna skenar, frustrationen kokar och nu kan Sverige kopplas in ännu djupare i EU:s elmarknad genom MARI.
Roland Klinga
Uppdaterad: 07 jan. 2026Publicerad: 07 jan. 2026
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
Kritiken mot det svenska elsystemet växer kraftigt. Elpriset upplevs som oförutsägbart, orättvist och allt mer frikopplat från svenska förhållanden.
Samtidigt närmar sig Sverige ännu ett steg in i EU:s gemensamma elmarknad. Det genom en möjlig anslutning till MARI, den europeiska plattformen för balanshandel, berättar Tidningen Näringslivet och Dagens PS.
Stort missnöje
Samtidigt visar inte minst en ny stor enkät från Dagens PS och E55 att hela 78 procent uppger att de är ganska eller mycket bekymrade över elpriserna. Missnöjet riktas mot elbolag, elnätsbolag, politiken – och själva marknadsmodellen.
Läs mer: Ilska mot nätavgifterna: Tre bostadsjättar går till angrepp (E55)
Debatten om elpriserna har varit intensiv under lång tid. I december 2024 möttes exempelvis Vänsterpartiets ledare Nooshi Dadgostar och energiminister Ebba Busch (KD) i en het debatt i SVT om vem som bär ansvaret. Frågan som återkom var om Sverige verkligen tjänar på att elpriset i praktiken bestäms av handel över nationsgränser snarare än av inhemsk produktion.
Nu väcks ny oro i takt med att Sverige förbereder sig för att fullt ut anslutas till MARI (Manually Activated Reserves Initiative). MARI är en EU-gemensam marknadsplats där länder handlar elreserver för att balansera elsystemet i realtid.
Syftet är ökad effektivitet och stabilitet. Men kritiker menar att det ytterligare knyter Sveriges elpris till situationen i andra länder.
I praktiken innebär MARI att svenska producenter och balansresurser konkurrerar på samma villkor som aktörer i exempelvis Tyskland, Polen och Frankrike.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
Oroande effekt
För hushåll och företag riskerar det att förstärka den utveckling som redan i dag kritiseras. Att svenska elkunder påverkas av väder, kapacitetsbrist och politiska beslut långt utanför landets gränser.
”Det är skandal att vi ska betala för att det inte blåser i Tyskland”, skrev en person i enkäten i Dagens PS/E55.
”Ett elprissystem som ingen begriper hotar demokratin”, menade en annan.
Särskilt stark var kritiken mot nätavgifterna och elnätsbolagens monopol. Många vittnade om att det inte är själva elpriset som är det största problemet. Det är snarare kostnaden för att få elen levererad.
Läs mer: Elpriser fick Kjell på knä – pensionen räckte inte (E55)
”Det är ju pinsamt att priset för el är 147:- i månaden och nätavgiften 1200:- samma månad!!”, skrev en svarande.
Mot denna bakgrund växer kraven på politiska ingrepp. Tre av fyra svarande (75 procent) vill se ett ”Norgepris” – ett statligt pristak. 61 procent vill införa ett ”Sverigepris”, ett enhetligt konsumentpris frikopplat från exportmarknaden. 44 procent vill att Sverige ska lämna den internationella elbörsen. Det här har dock inget stöd hos politiken.
Förtroendekris
ANNONS
Många upplever att utvecklingen går i motsatt riktning. Med elprisområden, ökad export, och nu MARI, beskrivs elsystemet som allt mer internationellt och allt mindre anpassat till svenska behov.
”Vi ska ha el till självkostnadspris. Finns det el över kan det exporteras”, skrev en person i den stora enkäten.
Enkäten tecknar bilden av ett land där förtroendet för elsystemet är kraftigt naggat – och där nästa steg i EU-integrationen riskerar att bli ännu en tändande gnista i en redan laddad debatt.
Läs mer från E55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS