Sveriges pensionssystem går med miljarder i överskott. Men färre barn och längre livslängd hotar framtidens pensioner.
Roland Klinga
Uppdaterad: 26 jan. 2026Publicerad: 26 jan. 2026
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
Det svenska pensionssystemet går just nu med stora överskott. Bufferten närmar sig 1 900 miljarder kronor, och dagens pensionärer kan se tillbaka på förbättrade utbetalningar, skriver Dagens PS.
Men bakom de starka siffrorna döljer sig ett hot mot framtidens pensioner. Färre barn föds, fler lever längre och färre ska försörja fler.
Väldigt låga siffror
Födelsetalen i Sverige har fallit till 1,43 barn per kvinna, den lägsta nivån sedan 1700-talet, samtidigt som medellivslängden stiger snabbt.
Om trenden fortsätter blir varje generation ungefär 30 procent mindre än den förra, enligt en fördjupning av Handelsbankens ekonomikanal EFN.
”Försörjningsbördan kommer att öka kraftigt”, säger Åsa Hansson, docent i nationalekonomi vid Lunds universitet och regeringens utredare om det minskande barnafödandet.
Läs mer: Dubbelsmocka om du tar ut pensionen innan riktåldern (E55)
I ett värsta scenario, med en summerad fertilitet på 0,72, behöver varje förvärvsarbetande försörja 1,6 personer utöver sig själv, jämfört med dagens 0,77 personer, varnar experter.
Dagens överskott bygger på att framtidens arbetskraft är tillräckligt stor för att betala in avgifter. Men om arbetskraften krymper kan överskottet snabbt visa sig vara en illusion.
”Risken är att vi delar ut pengar som egentligen inte finns, säger Lisa Laun”, professor vid IFAU, till EFN.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
Omfattande kritik
Diskussionen om så kallad ”gas i systemet”, det vill säga höjda pensioner under goda år, har därför blivit intensiv. Kritiker varnar att dagens höjningar kan leda till lägre pensioner för morgondagens äldre.
”Det är förstås trevligt att kunna höja pensionerna, men det finns risker. Unga generationer kan drabbas om systemet töms på sitt överskott under goda år”, säger Lisa Laun.
Läs mer: Riktålder och sänkt skatt på pension räcker inte (E55)
Samtidigt är systemet självreglerande. När livslängden ökar sänks pensionerna automatiskt, och när ekonomin försämras bromsas utbetalningarna. Men detta garanterar inte nödvändigtvis pensionernas köpkraft. För personer födda efter 2015 väntas riktåldern för pension bli 71 år.
”Det finns en risk att pensionerna blir så låga att äldre hamnar i fattigdom, varnar Johanna Wallenius, professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, för EFN.
Jobba längre
Riktåldern är en del av pensionssystemets anpassning till längre liv och påverkar när du kan ta ut garantipension och bostadstillägg, men du kan ta ut inkomst- och premiepension tre år tidigare.
”Att jobba efter riktåldern ger dessutom både högre pension och lägre skatt”, enligt Monica Zettervall, pensionsexpert på Pensionsmyndigheten.
ANNONS
Enligt Madelén Falkenhäll, ekonom på Swedbank, kan ett extra års arbete öka pensionen med över 2 000 kronor per månad, och två års extra arbete med över 4 000 kronor. För arbetsgivare blir det också ekonomiskt fördelaktigt, då arbetsgivaravgiften sjunker kraftigt efter att medarbetaren nått riktåldern.
Framtidens pensioner står därmed inför en balansakt mellan rekordöverskott, färre arbetande och längre liv. För den som planerar sitt liv efter 50 kan både arbetstid, sparande och pensionsstrategi bli avgörande för ekonomisk trygghet som äldre.
Läs mer från E55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
mobile
desktop