Fel medicin för fel diagnos – tillåt fria uppskov på bostaden

Ränteavdragen påstås skapa den bostadsbubbla som gör att våra bostadspriser stiger.

Är det verkligen sant att det är ränteavdragen som gör att bostadspriserna stiger? Priser är i teorin en fråga om tillgång och efterfrågan.

Bidrar inte det låga ränteläget – ”historiskt låga räntor” – till att efterfrågan blir större än den hade varit i ett högränteläge? Är det rimligt att för alltid slopa ränteavdragen för individer bara för att vi befinner oss i ett ovanlig ekonomisk situation? Det skulle vara ett konstlat sätt att höja räntekostnaden om det skulle göras genom att slopa ränteavdragen samtidigt som bostadsvinster beskattas. Om ränteavdragen skulle slopas är det dessutom helt osannolikt att de skulle återinföras om räntan stiger.

Finns det kanske något mera som påverkar prisbilden på bostäder? Ja det finns det. Det finns olika former av flyttskatter. Den ena flyttskatten är skatten på bostadsvinster och den andra är uppskovsskatten.

Vinstskatten är de 22 procent som ska betalas på vinsten om man sålt en bostad. Har man bott länge så är nästan hela priset vinst. Många ska därför betala en femtedel av priset i skatt efter en flytt även om de köper en ny bostad. I storstäder kostar många familjebostäder 10 miljoner kronor. Den som behöver flytta har då bara 8 miljoner att köpa för. Det gör att alltför många väljer att bo kvar.

Men det går ju att få uppskov med skatten. Jovisst, och sedan förra året och till och med juni 2020 får man uppskov med hur stor vinst som helst. Men smakar det så kostar det. För att ge oss möjligheten att köpa en lika dyr bostad som den sålda kräver staten en mycket hög ränta. I det lågränteläge som vi befinner oss i är det rent ekonomiskt ”hål i huvet” att betala en så hög ränta.

Det luriga med uppskovsskatten är att staten tar ut ”ränta” i procent av vinsten och inte i procent av den uppskjutna skatten. Den schablonintäkt du ska ta upp är 1,67 procent och det låter ju inte så mycket och skatteuttaget på 0,5 procent låter ännu mindre. Men varför ska staten ha ränta på en utebliven skatt som om man betalade skatt med 100 procent av vinsten? Skatten är ju bara 22 procent av vinsten. Om man räknar om uppskovsskatten till en avdragsgill ränta i procent av själva skatten så motsvarar det en ränta på så mycket som 3,26 procent.

Den som har 1 miljon i uppskovsbelopp ska betala 5 010 kronor i skatt per år. Om samma person lånar till skatten och betalar av den och betalar 1 procents ränta på det lånet så kostar det bara 1 540 kronor efter skatteavdrag. Den som har uppskov på 10 miljoner kronor ska årligen betala 50 100 kronor medan om han lånar till skatten och betalar 1 procent på det lånet så kostar det endast 15 400 kronor.

Att ta bort ränteavdragen är inte bara fel medicin; det är också fel diagnos eftersom det inte är avdragen som orsakar bristen på bostäder.

Om det är något som skulle behöva göras för att lätta på bostadsbubblan, så är det att släppa den strypta tillgången på bostäder, genom att ta bort uppskovsskatten och tillåta fria uppskov med beskattning av bostadsvinster.