Fel uppgift kan kosta pensionärer minst 2 368 kronor – nya regler

Därför är det viktigt för pensionärer att kontrollera vilka förändringar som behöver anmälas till Pensionsmyndigheten och göra dessa så snart som möjligt. Foto: Pexels

Sandra Sahlén

Uppdaterad: 14 aug. 2026Publicerad: 14 aug. 2026

Den som lämnar felaktiga uppgifter till Pensionsmyndigheten eller missar att anmäla en förändring kan numera få betala mer än bara pengarna som betalats ut felaktigt. Sedan den 1 juli kan ett återkrav också följas av en sanktionsavgift på minst 2 368 kronor. Men reglerna gäller inte alla fel och avgiften kan i vissa fall sänkas eller tas bort helt.

ANNONS

De nya reglerna gäller sedan den 1 juli 2026 och är en del av arbetet mot felaktiga utbetalningar inom socialförsäkringen. En sanktionsavgift kan bli aktuell när någon har orsakat en felaktig utbetalning genom att lämna en oriktig uppgift eller genom att inte fullgöra sin uppgifts eller anmälningsskyldighet. Personen ska också ha fått ett beslut om återkrav.

Redan när reglerna låg på regeringens bord väckte de kritik. Lagrådet varnade bland annat för konsekvenserna av den föreslagna bidragsspärren. Sedan dess har lagstiftningen förändrats på viktiga punkter och reglerna har nu trätt i kraft.

Reglerna gäller oriktiga uppgifter som lämnas från och med den 1 juli och skyldigheter att lämna eller anmäla uppgifter som uppkommer från och med samma datum. Om det i stället är Pensionsmyndigheten som orsakat den felaktiga utbetalningen ska någon sanktionsavgift inte tas ut. Ett återkrav kan däremot fortfarande bli aktuellt.

Att fel kan få stora konsekvenser åt båda håll har E55 tidigare uppmärksammat. I våras fick pensionären Solvig Karlsson ett chockbesked efter att Pensionsmyndigheten felaktigt registrerat hennes månadsinkomst till 3,6 miljoner kronor.

Minst 2 368 kronor

Sanktionsavgiften motsvarar 25 procent av det belopp som ska återbetalas. Men det finns också ett golv.

Avgiften får inte vara lägre än fyra procent av prisbasbeloppet för det år då beslutet om avgiften fattas. Under 2026 innebär det att en beslutad sanktionsavgift blir minst 2 368 kronor.

Det innebär att sanktionsavgiften i vissa fall kan bli högre än själva beloppet som ska betalas tillbaka. Den effekten behandlas också i regeringens proposition bakom de nya reglerna.

Den som orsakat en mindre felaktig utbetalning kan alltså inte räkna med att sanktionsavgiften automatiskt blir liten bara för att återkravet är det.

ANNONS

Det här måste du själv meddela

Bostadstillägg är ett område där förändringar i vardagsekonomin kan påverka hur mycket pengar du har rätt till.

Den som får bostadstillägg behöver bland annat meddela om hyran, avgiften till bostadsrättsföreningen eller bolåneräntan förändras. Detsamma gäller vid flytt, om man får en sambo eller om någon annan flyttar in eller ut ur bostaden.

Även förändringar av tjänstepension och andra inkomster kan behöva anmälas. Om tillgångarna förändras och överstiger 100 000 kronor behöver uppgifterna också lämnas. Det kan exempelvis handla om pengar på bankkonton, aktier och fonder.

Pensionsmyndigheten hämtar vissa uppgifter automatiskt, men det innebär inte att alla förändringar registreras utan att pensionären behöver agera. Det är därför viktigt att kontrollera vilka förändringar som behöver anmälas och göra det så snart som möjligt.

Ett misstag behöver inte alltid ge full avgift

Ett fel innebär inte automatiskt att pensionären får betala minst 2 368 kronor.

Sanktionsavgiften ska kunna sättas ned helt eller delvis om det skulle vara oskäligt att ta ut hela avgiften. Pensionsmyndigheten nämner exempelvis att personen kan ha haft svårt att lämna korrekta uppgifter på grund av kognitiva svårigheter eller att avgiften riskerar att drabba någon annan, exempelvis ett barn.

De nya reglerna innehåller också en betydligt hårdare sanktion vid allvarligare överträdelser. Den som medvetet eller av grov vårdslöshet lämnar oriktiga uppgifter, inte lämnar uppgifter som krävs eller inte anmäler en förändring som ska anmälas kan få en så kallad bidragsspärr.

ANNONS

Spärren kan gälla från tre månader upp till tre år. Hur länge avgörs bland annat av hur allvarlig överträdelsen är och vilka konsekvenser spärren får.

En bidragsspärr innebär däremot inte att hela pensionen försvinner. Inkomstpension, tilläggspension, premiepension och premiepension till efterlevande kan inte spärras. Spärren gäller den ersättning som är aktuell, exempelvis bostadstillägg.

PRO varnar för motsatt effekt

De nya reglerna har också mött kritik från Pensionärernas riksorganisation, PRO.

Organisationen befarar att reglerna kan slå mot pensionärer som oavsiktligt gör fel. PRO:s sakkunnige inom pensionärers ekonomi, Joel Stade, pekar på att reglerna kring bland annat bostadstillägg kan vara svåra att förstå och varnar för att människor kan avstå från att söka stöd som de egentligen har rätt till av rädsla för att göra fel.

Syftet med lagändringen är att motverka felaktiga utbetalningar och bidragsbrott. Riksdagen beslutade den 26 maj 2026 att säga ja till regeringens förslag och reglerna började gälla den 1 juli.

För den som får bostadstillägg eller någon annan berörd ersättning blir det därför viktigare att kontrollera vilka uppgifter som ligger till grund för utbetalningen och att anmäla förändringar som kan påverka ersättningen.

Källor: Pensionsmyndigheten och Sveriges riksdag. Dagens PS har använts för PRO:s reaktion.

Läs mer: Nya skattesmällen för sparare – ditt konto avgör om avdraget försvinner – E55

ANNONS

_ANNONS

Läs mer från E55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:

Bidrag Bostadstillägg Pension Pensionsmyndigheten Privatekonomi

Sandra Sahlén

Erfaren projektledare och skribent med bakgrund inom Content Marketing.

Sandra Sahlén

Erfaren projektledare och skribent med bakgrund inom Content Marketing.

ANNONS