Förmögenhetsskatten försvann 2007: Nu diskuteras skatt på stora tillgångar igen

Huset kan göra dig rik på pappret

Tänk dig ett hushåll som köpte en villa för många år sedan och har betalat av större delen av bolånet. Bostaden kan i dag vara värd flera miljoner kronor. Lägg till aktier, fonder och annat sparande och hushållet kan ha en stor förmögenhet, trots att den löpande inkomsten består av en vanlig lön eller pension.

Här uppstår ett grundproblem med en skatt på förmögenhet: Värdet på huset går inte att använda för att betala mat, el eller skatt utan att bostaden säljs eller belånas.

Samma problem kan finnas i ett företag. En företagare kan äga aktier i ett bolag som är värt stora pengar utan att själv ha motsvarande belopp på bankkontot.

Just företagens pengar blev en omdiskuterad del av den gamla svenska skatten. Inför avskaffandet beskrev regeringen den så kallade Lex Uggla-problematiken, där ägare till onoterade företag kunde beskattas för pengar som behövde finnas kvar i bolaget för investeringar och nyanställningar. Finansdepartementets förslag 2007 ville först lösa problemet genom ändrade regler. Senare samma år valde regeringen att avskaffa hela skatten.

Därför avskaffades skatten

Beslutet var politiskt omstritt. Regeringen argumenterade för att förmögenhetsskatten gjorde det svårare för företag att få tillgång till kapital och att reglerna innehöll undantag som öppnade för skatteplanering. Den pekade också på att stigande taxeringsvärden hade gjort att fler småhusägare träffades av skatten.

Ett annat argument var risken att kapital och förmögna personer flyttade från Sverige.

I propositionen om den slopade förmögenhetsskatten skrev regeringen att oenhetliga värderingsregler och många undantag skapade kryphål. LO motsatte sig däremot avskaffandet och ansåg att skatten fyllde en viktig fördelningspolitisk funktion och att problemen hellre borde lösas genom att undantagen minskades.

Riksdagen beslutade att skatten skulle avskaffas från och med den 1 januari 2007. Staten beräknades då gå miste om omkring 6,9 miljarder kronor i årliga skatteintäkter.

Förmögenheterna har vuxit kraftigt

Mycket har hänt sedan dess. Vid utgången av 2025 uppgick hushållens nettoförmögenhet till omkring 2,7 miljoner kronor per person, enligt SCB statistik över Sveriges förmögenhet. Siffran är ett genomsnitt och säger inte hur tillgångarna är fördelade mellan hushållen.

SCB visar också att hushållens samlade förmögenhet har vuxit betydligt snabbare än inkomsterna. Under 1980-talet motsvarade hushållens förmögenhet drygt två gånger årsinkomsterna. 2025 var den nästan 7,5 gånger så stor.

Mycket av värdet finns dessutom någon annanstans än på vanliga bankkonton. Aktier, fonder, bostäder och andra tillgångar står för stora belopp i hushållens ekonomi. I andra kvartalet 2026 ägde svenska hushåll exempelvis direktägda aktier värda drygt 4 000 miljarder kronor, enligt SCB Sparbarometer.

Nu är frågan tillbaka

Under 2026 har beskattningen av mycket stora förmögenheter blivit en politisk fråga igen. Miljöpartiet vill införa en skatt på miljardförmögenheter. Partiet uppger att den ska riktas mot personer med tillgångar över en miljard kronor och inte vara en bred skatt på vanliga hushåll.

Hur stora intäkterna faktiskt skulle bli är osäkert, bland annat eftersom Sverige inte längre har något förmögenhetsregister. Miljöpartiet hänvisar till beräkningar från riksdagens utredningstjänst enligt vilka intäkterna skulle kunna överstiga 50 miljarder kronor per år. Det är partiets beskrivning av förslaget och dess möjliga intäkter, inte en beslutad skatt.

Vänsterpartiet har också drivit frågan om en särskild skatt på miljardärer. Partiledaren Nooshi Dadgostar sade inför valet 2026 att partiet ville få en sådan skatt på plats under nästa mandatperiod, men någon färdig modell för exakt hur förmögenheten ska beräknas och beskattas presenterades inte då.

Debatten handlar därför inte bara om hur hög en eventuell skatt ska vara. Minst lika viktigt är vad som ska räknas in.

Den svåra frågan: Vad är en förmögenhet värd?

Pengar på ett konto är enkla att värdera. Detsamma gäller i regel börsnoterade aktier, där marknaden sätter ett nytt pris varje handelsdag. Ett onoterat familjeföretag är betydligt svårare. Detsamma kan gälla fastigheter och andra tillgångar som inte säljs regelbundet.

Nationalekonomen Jesper Roine beskriver skillnaden mellan inkomst och förmögenhet som central i skattedebatten. En inkomst är pengar som kommer in under en period, exempelvis lön, pension eller kapitalinkomst. En förmögenhet är i stället värdet på det man äger, minus skulderna.

Skillnaden blir viktig när skatten ska betalas.

En person kan ha en låg löpande inkomst men äga ett värdefullt hus. En företagare kan ha stora värden bundna i sitt bolag. En aktieägare kan på papperet bli flera miljoner rikare under ett bra börsår utan att ha sålt en enda aktie.

Det betyder inte att sådana tillgångar inte går att beskatta. Men reglerna måste bestämma hur de ska värderas, vilka skulder som får dras av och vad som händer när den som ska betala skatten inte har motsvarande pengar tillgängliga.

Det var några av problemen Sverige brottades med före 2007. Nästan 20 år senare är samma frågor tillbaka när beskattningen av de största förmögenheterna åter diskuteras.

Läs även: Miljardärsskatt kan bli lika med noll till samhället – E55

_ANNONS