

Mest läst i kategorin

S säger nej till privata sjukvårdsförsäkringar – men cheferna får dem ändå
Stockholms stad, som styrs av Socialdemokraterna, bekostar privata sjukvårdsförsäkringar för ett fyrtiotal toppchefer. Samtidigt som partiet på riksnivå vill stoppa just den typen av försäkringar eftersom de anses hota principen om vård efter behov. Förmånen, som gäller förvaltningschefer och bolagsdirektörer i kommunen, kostar skattebetalarna drygt 1,6 miljoner kronor om året. I praktiken innebär försäkringarna att …

Inga spår av smyghöjda priser inför momssänkning
Matpriserna utveckling från augusti 2025 – när momssänkningen lanserades – till och med januari 2026, avviker inte från historiska mönster, konstaterar Konjunkturinstitutet (KI). Snarare ser det ut som att prishöjningarna ligger något under historiska genomsnitt. Matpriserna har inte höjts mer än vanligt inför halveringen av matmomsen till 6 procent i april, enligt regeringens matpriskommission. ”De …

Stor förändring i Swish – så påverkas din vardagsekonomi
Swish uppdaterar sin populära betaltjänst med funktioner som förändrar hur svenskar kan hantera sina pengar, på ett sätt som kommer kännas direkt i vardagsekonomin. Nu går det att samla återkommande betalningar i appen och funktionen rullas ut hos i princip alla storbanker, vilket gör det lättare att få överblick över fasta utgifter och regelbundna kostnader. …

Meta stänger Messenger i april – så påverkas användarna
Den fristående webbtjänsten försvinner och användarna styrs tillbaka till Facebooks ekosystem. Meta fortsätter att samla sina tjänster. Som E55 tidigare skrivit om i en artikel står Meta samtidigt inför ökande press att prioritera sina investeringar. Från april 2026 stängs den fristående webbversionen av Messenger, vilket innebär att användare som vill chatta via dator i stället …

Blandat på Wall Street – AMD rusar
Efter några minuters handel hade Dow Jones industriindex stigit 0,5 procent. Det breda S&P 500-index och tekniktunga Nasdaqs kompositindex var båda 0,1 procent ned. De amerikanska börserna öppnar blandat på tisdagen. Chipjätten AMD rusar efter en affär med Meta. Efter några minuters handel hade Dow Jones industriindex stigit 0,5 procent. Det breda S&P 500-index och …
Vad är lån utan UC?
Många tror att lån utan UC är samma sak som lån utan kreditbedömning. Detta är dock helt felaktigt. Enligt konsumentkreditlagen måste alla företag som lånar ut pengar eller medger köp på avbetalning göra en kreditprövning och i samband med detta tas alltid en kreditupplysning. Däremot är UC bara ett av många kreditupplysningsbolag, och det finns det inget som säger att just det bolaget måste användas. Ett lån utan UC är således ett lån där ett annat kreditupplysningsföretag, som till exempel D&B eller Credisafe, används.
En kreditupplysning ser i princip likadan ut oberoende av vilket bolag som används för att göra den. Alla bolag använder nämligen samma offentliga information från bland annat Skatteverket och Kronofogden. På två punkter skiljer sig dock UC från de andra. Dels är UC det överlägset största kreditupplysningsbolaget från vilket alla större banker köper kreditupplysningar. Dels har UC avtal med alla sina kunder om att rapportera in beviljade lån. UC skapar på så sätt en egen databas över privatpersoners lån och krediter.
På en kreditupplysning från UC syns därför alla aktiva lån och krediter som den omfrågade personen har där UC använts för kreditupplysning. Att ha många lån är negativt för kreditvärdigheten, speciellt om det är dyra smålån som skvallrar om personen i varit eller är i ett dåligt ekonomiskt läge. Därför har lån utan UC, som i princip är just dyra smålån, blivit ett populärt begrepp.
Problemet med lån utan UC och andra högkostnadskrediter
Under många år har svenskarnas skulder hos Kronofogden visat en ökande trend, något som oroat såväl politiker som myndigheter. “Överskuldsättning är ett mycket allvarligt problem för både den enskilde, för anhöriga och för samhället” – Säger Erik Slottner i en skriftlig kommentar till Realtid.se
Ökningen av skulder skett parallellt med en annan trend – det har blivit allt enklare att låna pengar utan säkerhet. Och när allt fler tar lån för att finansiera onödig konsumtion de egentligen inte har råd med, så ökar också andelen som får betalningsproblem.
Det är med bakgrund av detta som den dåvarande regeringen år 2021 tillsatte en utredning för att se över marknaden för privatlån och ta fram förslag som kan minska problemen med överskuldsättning. Under sommaren 2023 blev utredningen klar och en rad förslag presenterades för finansministern.
Överskuldsättningsutredningens förslag
Det viktigaste förslaget som utredningen presenterade handlar om ett nationellt skuldregister. Detta innebär att alla lån och krediter som ges ut i Sverige måste rapporteras in till en myndighet som sammanställer dessa i en databas. Denna databas är sedan sökbar för andra långivare och
kreditupplysningsföretag. När skuldregistret är infört kommer alla kreditupplysningar således innehålla information om privatpersoners aktuella skulder.
Ett annat förslag som förväntas få stor effekt är en halvering av det räntetak som infördes 2018. Detta kommer innebära att långivare inte får ta högre ränta än 20% plus referensräntan (för närvarande är denna på runt 4%). Samtidigt föreslås liknande tak på avgifter införas så att det inte kommer gå att komma runt räntetaket genom att höja avgifterna. Ytterligare förslag som diskuteras är bland annat krav på mer utförlig kreditprövning.
Potentiella effekter av överskuldsättningsutredningens förslag
Om förslaget med skuldregister införs kommer skillnaden mellan UC och andra kreditupplysningar att försvinna. Alla kreditupplysningar kommer då att innehålla data från det nationella skuldregistret som i sin tur innehåller data från samtliga kommersiella långivare. Det finns då inte längre någon fördel med lån utan UC utan och begreppet kommer sannolikt att försvinna.
Även om det inte längre kommer gå att ”gömma” små snabblån i kreditupplysningen genom att välja lån utan UC kommer behovet av dessa lån sannolikt att finnas kvar. Det kommer dock bli svårt för långivarna att få lönsamhet i denna typ av högriskkrediter om räntetaket sänks och avgiftstak införs.
De långivare som idag ger ut snabba smålån har en affärsidé som går ut på att göra väldigt snabba och oftast helt automatiska kreditbedömningar och acceptera kunder som är av en större risk, det vill säga kunder som inte betalar tillbaka lånet. För att kompensera för kunder som innebär stor risk så har samma långivare satt en hög ränta och avgifter vilket gör att marginalen på de kunder som väl betalar är hög.
Med de nya reglerna på plats kommer långivarna tvingas sänka räntan. Därmed måste de också sänka kostnaderna för kreditförluster genom att sänka risken. Detta genom att avslå fler ansökningar från personer med hög risk. I denna grupp ingår till exempel personer med betalningsanmärkningar och låg inkomst. Om skuldregistret införs, så kommer även människor som redan är högt belånade ingå i denna grupp. Det kommer alltså bli betydligt svårare att få låna även mindre belopp för den som redan har många lån eller på annat sätt inte är kreditvärdig.
Sammanfattning
Som ett resultat av det ökande skuldberget hos Kronofogden tillsatte regeringen en utredning för att se över lagstiftningen för konsumentlån. I början på sommaren 2023 presenterades utredningens förslag. Det viktigaste förslaget är att införa ett nationellt skuldregister där data om alla utgivna lån och krediter sammanställs. Detta kommer innebära att det inte blir någon skillnad på ”lån utan UC” och lån med UC. Tillsammans med övriga förslag som sänkt räntetak och ett avgiftstak kommer skuldregistret göra det olönsamt att låna ut till personer med många lån och på andra sätt låg kreditvärdighet. Det kommer med andra ord bli betydligt svårare att få lån eftersom de dyraste lånen kommer försvinna.

Sverige är ett kombiland. Med elkombin ID.7 GTX Tourer ser vi till att det förblir så. Gott om utrymme för vinterfolk och vinterutrustning. Dessutom lång räckvidd, förvärmning och mycket mer. Läs mer om ID.7 GTX Tourer Pro S SWE Edition här.
Senaste nytt

S säger nej till privata sjukvårdsförsäkringar – men cheferna får dem ändå

Inga spår av smyghöjda priser inför momssänkning

Stor förändring i Swish – så påverkas din vardagsekonomi

Mirakelkurerna som lurar svenskar i sociala medier
