Mirakelkurerna som lurar svenskar i sociala medier

Läkemedelsverket ser återkommande exempel på hur annonser för mirakelkurer mot värk eller för viktnedgång sprids i sociala medier. Annonser där Läkemedelsverkets logotyp används utan tillstånd, berättar Martin Burman från Läkemedelsverket. (Foto: Magnus Lejhall/TT)

Roland Klinga

Uppdaterad: 25 feb. 2026Publicerad: 25 feb. 2026

35 procent av svenskarna har sett misstänkta läkemedelsannonser i sociala medier. Viktnedgångsprodukter toppar bluffköpen.

ANNONS

Den vanligaste typen av produkt vid bluffköp är medel för viktnedgång. Efterfrågan på sådana läkemedel har ökat kraftigt de senaste åren, vilket också har lett till att den illegala marknaden vuxit.

Det här stämmer väl överens med vad E55 tidigare har berättat om när det gäller problemet med den illegala handeln med läkemedel på nätet. En handel som har vuxit till ett omfattande samhällsproblem.

Bantningsmedel vanligast

Vilseledande annonser om läkemedel i sociala medier är ett utbrett problem. Det visar en ny undersökning från Novus, gjord på uppdrag av Läkemedelsverket.

Enligt undersökningen uppger 35 procent att de under de senaste tolv månaderna har sett en annons om ett läkemedel i sociala medier som de misstänkt varit en bluff.

Fyra procent säger också att de någon gång har köpt ett läkemedel via en sådan annons som senare visade sig vara falsk. Samtidigt uppger 93 procent att de inte har gjort det.

Läkemedelverkets egna kartläggning visade att över hundra webbplatser säljer receptbelagda läkemedel olagligt till svenska konsumenter, ofta med kopplingar till organiserad brottslighet.

Läs mer: Apotek varnar för felaktiga råd om läkemedel för viktminskning (E55)

Bedragare använder sig ofta av fejkade bilder och videor av kända personer, liksom logotyper från myndigheter och andra aktörer, för att inge förtroende.

ANNONS

Läkemedelsverket ser återkommande exempel på hur annonser för så kallade mirakelkurer mot smärta, hudproblem eller övervikt sprids i sociala medier.

I flera fall har myndighetens logotyp använts utan tillstånd, tillsammans med felaktiga påståenden om att produkterna är godkända.

ANNONS

Missbruk av namn

Under det senaste året har Läkemedelsverket bett Meta att ta bort ett hundratal bluffannonser på Facebook och Instagram där myndighetens namn missbrukats.

”Det här är ett tydligt exempel på hur bedragare försöker skapa trovärdighet genom att missbruka trovärdiga aktörers namn och symboler”, säger Martin Burman, senior utredare på Läkemedelsverket.

Läs mer: Ökad försäljning av melatonin väcker frågor om säkerheten (E55)

Han betonar att Läkemedelsverket inte marknadsför läkemedel.

”Och därför är all marknadsföring av läkemedel där vår logotyp förekommer olaglig”, säger han.

Även lagliga apotek och läkarföreningar har fått sina namn och logotyper kapade i falska annonser, berättar Läkemedelsverket.

ANNONS

Produkter som säljs via bluffannonser är varken godkända eller kontrollerade och saknar ofta den effekt som utlovas.

”Att så många som var tredje person misstänker att de har sett bluffannonser visar hur utbrett problemet är. Bluffannonser från mer eller mindre anonyma företag slinker försåtligt in mellan vänners inlägg”, säger Martin Burman.

Han fortsätter:

”Många vill gå ner i vikt och det utnyttjas av bedragare som med lockande före- och efterbilder säljer dyra droppar”.

Anmäl bluffarna

Myndigheten uppmanar konsumenter att vara skeptiska till annonser som påstår sig kunna bota sjukdomar och att inte lita på uppgifter om att en produkt stöds av Läkemedelsverket eller andra myndigheter.

Misstänkta annonser bör anmälas till den plattform där de förekommer eller direkt till myndigheten.

Undersökningen genomfördes av Novus mellan den 27 november och 3 december 2025.

Läs mer från E55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:

Facebook Instagram Läkemedel Läkemedelsverket

Roland Klinga

ANNONS