Från socialistisk förebild till ett land med växande antal miljardärer

Ett skattesystem som gynnar kapital

Sverige genomgick stora ekonomiska reformer på 1990-talet efter finansiella kriser som tvingade landet att överge delar av sitt omfattande välfärdssystem. Skatter på förmögenhet, arv, fastigheter och företag sänktes eller togs bort, vilket öppnade för en mer kapitalvänlig miljö.

I dag beskattas kapital betydligt lindrigare än arbetsinkomster, och vissa kapitalskatter är till och med regressiva – de slår hårdare mot mindre rika än mot miljardärer. Till exempel är den årliga fastighetsavgiften begränsad till under 1 000 dollar, vilket gynnar välbeställda hushåll oproportionerligt.

Lägg därtill att Riksbanken under en längre tid hållit räntorna mycket låga, vilket i sin tur blåst upp tillgångspriser och gjort det lättare för de rika att låna och öka sin förmögenhet ytterligare.

Risk för sociala och politiska bakslag

Hittills har svensk politik till stor del fokuserat på invandring och brottslighet, snarare än på ekonomisk ojämlikhet. Många rika familjer i Sverige är dessutom diskreta med sin rikedom och kända för sitt filantropiska engagemang, vilket minskat det politiska trycket mot dem.

Men Ruchir Sharma varnar för att detta kan ändras snabbt. Han pekar på hur länder som Indien, Chile och Frankrike sett protestvågor mot miljardärer och social ojämlikhet efter liknande koncentrationer av rikedom. Sverige hamnar nu i botten i hans jämförelse av länder utifrån tre centrala mått på miljardärers inflytande.

Sverige – i väntan på en reaktion?

Sharma citerar den svenske författaren och ekonomen Johan Norberg, som beskriver landet som “ett samhälle av extremer”, där allmänheten ignorerar problem tills de plötsligt inte längre går att förbise – och då sker stora förändringar snabbt och kollektivt.

Att skapa förmögenhet är avgörande för ett lands tillväxt, särskilt genom innovation och produktivitet. Men när balansen förskjuts för mycket till de rikaste, särskilt inom sektorer som uppfattas som mindre samhällsnyttiga, ökar risken för en politisk reaktion. En sådan vändning kan vara på väg även i Sverige, menar Sharma.

Samtidigt menar nationalekonomen Jesper Roine att inkomstskillnader kan vara både nödvändiga och nyttiga, så länge de inte går överstyr.

”Det har belagt att man anstränger sig mer, utbildar sig och arbetar hårt i strävan att få bättre betalt. Tjänar man mer på att göra något, ja då gör folk det,” säger han till Dagens Nyheter.

Läs mer:

Så får du lägenheten att glänsa – 15 stajlingtips inför visningen

Beslutat – höjd reduktionsplikt från 1 juli

Stora förändringar – lättare att hyra ut bostäder i andra hand

Miljarder till redan rika: De vill fasa ut ränteavdraget, som i Finland