Studenter lägger i princip hela sin inkomst på två saker: Hyra och mat, enligt en ny rapport.
En bild som studenten Alexandra Berntling, 25, känner igen sig i:
Tandläkarbesök får prioriteras bort om man ska ha råd med hyran.
Hon drömmer om att kunna köpa riktig mat, som köttfärs och mozzarella.
Alexandra Berntling, 25, utstrålar livsglädje och framtidstro i den sommarvind som drar in mellan studentbostädernas grå betongblock i Solna.
Hon är nyutexaminerad lärare, ska börja plugga masterprogrammet i religionshistoria i höst och jobbar extra som bartender. Hon har en hyra kring 6 000 kronor i månaden och slår knut på sig själv för att få ekonomin att gå ihop.
När man levt på nudlar i en vecka och plötsligt får i sig en sallad skriker kroppen ”äntligen”. Efter ett tag mår man både psykiskt och fysiskt sämre av att leva på marginalen, säger hon.
Studenten Valentin Rodikov, 23, håller med.
Att hitta ett extrajobb som passar med ett schema för heltidsstudier är inte så lätt, och universiteten uppmanar ofta studenter att inte jobba utan ge studierna full tid, säger han.
Allt mindre marginaler
Studenter får allt mindre kvar i kassan sedan mat och hyra är betald, visar låneförmedlaren Lendos årliga kalkyl.
I bästa fall har de 347 kronor kvar i månaden – förutsatt att de får bostadsbidrag på omkring 1 300 kronor per månad.
Summan studenten har kvar när mat och hyra är betald är ungefär lika stor i dag som för tre år sedan, och pengarna tappar i värde. En vardagsolycka är nog för att tvinga studentens budget under minusstrecket, säger Sharon Lavie, sparekonom på Lendo, till TT.
Formellt räknas studiemedlet upp i takt med inflationen.
Men studenter lägger nästan hela sin budget på mat och hyra – två poster som stigit betydligt mer än den generella inflationen, säger Sharon Lavie.
Den tyngsta utgiften i studenternas budget är boendet, som i Stockholm tar 63 procent av studiemedlet. Även i Göteborg, Lund och Uppsala går över hälften av studiemedlet till boende.
Hyresökningar på grund av inflation kompenseras inte i studiemedlet, säger Sharon Lavie.
Kan bli återbetalningsskyldig
Att jobba extra för att dryga ut kassan kan dessutom straffa sig.
En student som under ett halvår tjänar över fribeloppet 114 676 kronor riskerar att få reducerat studiemedel eller bli återbetalningsskyldig till CSN.
Regeringen har dock tillsatt en utredning som bland annat ska se över om inkomster under sommarledighet ska undantas inkomtsprövningen.
Ett fullt studiemedel ligger på 13 592 kronor i månaden.
Studiemedlet styrs av prisbasbeloppet, som räknas om en gång per år baserat på inflationen föregående sommar.
Regeringen har nu tillsatt en utredning som ska titta på hur studiemedelssystemet bättre ska följa arbetsmarknadens behov.
Utredningen ska också överväga att justera fribeloppsnivån under terminerna och se över om inkomster under sommarledighet ska undantas inkomstprövningen.
Uppdraget ska redovisas i oktober 2027.
Källa: Regeringskansliet och Lendo.
