Arbetsgivarna: Löneökningarna måste bli lägre

Svensk industri pressas allt hårdare av kineserna. Därför måste löneökningstakten växla ner i vinterns stora lönerörelse, enligt arbetsgivarna.

Och arbetstidsförkortningen ”har kommit till vägs ände” – ett uttalande som förvånar facket.

I vinter är det dags igen. En ny stor lönerörelse mellan fack och arbetsgivare, där industrin historiskt gått före, ska sätta det så kallade lönemärket för i stort sett alla på den svenska arbetsmarknaden.

”För att säkerställa svensk industris konkurrenskraft, så behöver vi växla ned löneökningstakten framåt”, säger Per Hidesten, vd för Industriarbetsgivarna som företräder den tyngre svenska industrin.

För närvarande ligger den årliga löneökningstakten på drygt 3 procent (6,4 procent på två år) i det nuvarande avtalet som löper ut sista mars 2027.

Läs även: Så mycket tjänar svensk medelklass, tjänar du mer eller mindre? – E55

Kina nya hotet

Facken brukar titta på var konjunkturen är på väg, hur produktivitet och inflation utvecklar sig, för att hitta en nivå för löneutrymmet. Men för exportindustrin är det den internationella konkurrensen som är väsentlig. Arbetsgivarorganisationerna pekar på att Kina har vuxit sig starkare på väldigt kort tid och på bred front.

”Så svensk ekonomi, svensk inflation är inte relevant för oss”, säger Hidesten.

Knappast någon nyhet att arbetsgivarna vill bromsa löneökningarna, enligt facket.

”I alla tider har arbetsgivarna berättat om hur dåligt allt är inför avtalsrörelser,” säger IF Metalls förhandlingschef Simon Petersson som anser att svensk konkurrenskraft har stärkts.

”Så vi ser ingen anledning att göra omfattande förändringar i vår position utifrån det läget vi befinner oss i nu”, fortsätter han utan att vilja avslöja vilka lönekrav facket kommer att lägga fram.