Kontanter gör comeback i Europa

Bekämpa skattefusk

I Europa minskar antalet bankomater och redan finns här hälften så många per capita som i USA. Charlmagne skriver att i Danmark har banker så lite kontanter att rånare inte längre bryr sig om att råna dem.

För att bekämpa odeklarerade inkomster och bekämpa penningtvätt har politiker propagerat för fler digitala betalningar, Charlmagne tar som exempel att Grekland har tvingat företag att acceptera digitala betalningar och utfärda kvitton.

EU har krävt nationell lagstiftning som förbjuder användning av sedlar för stora företagsbetalningar och infört tröskelvärden för kontantanvändning, Europeiska cenrtalbanken slutade till och med ge ut nya 500-eurosedlar 2019.

Vägrar kontanter

I hela euroområdet användes kontanter för 79 procent av alla personliga transaktioner år 2016, år 2024 hade den andelen minskat till 52 procent.

Efter covid-19-pandemin blev kontantbetalningar så sällsynta i många europeiska butiker att fler och fler började sätta upp skyltar om att de inte tar emot kontanter, skriver Charlmagne.

Under 2024 vägrade 12 procent av alla företag att ta emot kontanter och enligt Charlmagne såg sedlar och mynt ut att vara på väg mot en katastrofal utveckling.

Allt färre människor tog emot euro eftersom allt färre butiker accepterade dem när allt färre använde dem, och så vidare, skriver han.

Måste ta emot kontanter

Men nu vill myndigheterna se ”om inte en återgång till kontanter, så åtminstone ett sätt att säkerställa att de fortsätter att vara ett allestädes närvarande betalningsmedel. År 2021 bekräftade ett beslut från EU:s högsta domstol att papperspengar i princip bör accepteras”, skriver Charlmagne i Economist.

I december upprepade ministrar från alla EU:s medlemsstater en önskan att förbjuda företag att vägra ta emot kontanter.

I en kommande lag kommer butiker och restauranger bli tvungna att acceptera kontanter, även om de har rätt att ange att de föredrar digitala betalningar.

Betalningssystemens motståndskraft

Det handlar både om att förenkla för digitalt ovilliga, för äldre och för vissa fattiga människor som har svårt att överhuvudtaget öppna ett bankkonto, skriver Charlmagne.

En mer aktuell fråga handlar dock om betalningssystemens motståndskraft, de kräver el och dataanslutning, de kan även hotas av fiender.

”Vissa oroar sig för att för mycket digitala betalningar gör Europa beroende av amerikanska företag som Visa och MasterCard, med oförutsägbara politiska herrar. (ECB överväger en ’digital euro’ som svar, även om det kommer ta år)”, skriver Charlmagne i Economist.

I Norden och Baltikum där oron är fokuserad på ryskt sabotage, fungerar digitala betalningssystem även under en tid när strömmen är bruten.

”Men inget slår kontanter när det gäller motståndskraft. Svenskar har länge rekommenderats att förvara tillräckligt i sedlar och mynt för att klara sig igenom en vecka, ett drag som EU nu rekommenderar”, skriver Charlmagne i Economist. 

Europa upptäcker nu efter år av att digitala betalningar att det är bra att behålla en del växel, avslutar Charlmagne.

Läs mer på E55: Orolig omvärld? Så ser du till att vara förberedd