Vi har lärt oss att vi inte ska ljuga, men ibland kan det vara berättigat, lögnen kan faktiskt finnas i vårt dna och har historiskt varit ett verktyg för överlevnad och gruppfördelar.


Mest läst i kategorin

Att äta mycket kött ger lägre demensrisk – för en genetisk riskgrupp
En växtbaserad kost har kopplats till lägre risk för demens, men nu visar en studie att för vissa personer ger ett högt intag av kött lägre demensrisk. En ny studie kopplar mer växtbaserad kost till lägre risk för demens, enligt den studien kan kost som innehåller fullkorn, grönsaker och frukt, förhindra kognitiv försämring även vi börjar …

Växtbaserad kost kopplas till lägre risk för demens
Att äta en mer växtbaserad kost kopplas i en ny studie till lägre risk för demens, även om du börjar äta mer vegetariskt sent i livet. Du kan förbättra din hälsa så att du åldras bättre, även om du hunnit fylla 65 och en bra start är att äta en växtbaserad kost. Bättre kost kan …

Hopp om gratis vaccin mot bältros för alla över 65
I vårändringsbudgeten kommer regeringen föreslå satsningar på 564 miljoner kronor för hälso- och sjukvården, bland annat ett vaccinationspaket för äldre. Det är ungefär 20 procent av befolkningen som någon gång drabbas av bältros, men vaccin mot bältros är dyrt och trots att sjukdomen är vanligare bland äldre är det inte gratis för personer över 65, …

Det kan vara dags att snacka om alkohol med mamma och pappa
Äldre dricker allt mer alkohol medan yngre hellre äter sunt och går på gymmet än dricker. Nu uppmuntrar Systembolaget unga vuxna att snacka om alkoholvanor med sina föräldrar. Alkohol är en viktig orsak till skador världen över och bidrar avsevärt till dödligheten i Europa, som globalt sett har de högsta nivåerna av alkoholkonsumtion. Män löper …

Dumburken kan göra dig "dum" – kan öka risken för demens
Håll din hjärna engagerad för en ny studie visar att passiv skärmtid, och andra mentalt passiva stillasittande beteenden, kan öka risken att drabbas av demens. En långtidsstudie har visat att hjärnträning kan minska risken för demens och resultaten pekar på att det kan vara möjligt att bygga upp en så kallad kognitiv reserv som kan …
Det sägs att vi inte klarar en hel dag utan att ljuga, enligt en amerikansk studie från 1996 ljuger studenter ungefär två gånger om dagen och andra ungefär en gång om dagen.
Senare har undersökningar konstaterat att vi i genomsnitt ljuger 1,65 gånger om dagen, men det är sällan stora lögner, det handlar i stället om små förskönanden eller om att detaljer undanhålls.
I princip alla människor ljuger alltså, lögnen kan finnas i vårt dna och den kan faktiskt rädda liv, det skriver Hälsa.
Har varit nödvändig
Pär-Anders Granhag är professor i psykologi vid Göteborgs universitet och har forskat om lögnens psykologi sedan 1990-talet.
Han förklarar att under evolutionen var lögnen nödvändig för vår överlevnad.
”Om en person från en främmande grupp frågade efter den bästa jaktmarken och man pekade åt helt fel håll fick man själv en fördel. Då var lögnen ett sätt att hjälpa sin egen grupp mot de andra”, säger han till Hälsa.
Att ljuga kan ibland också rädda liv mer direkt, exempelvis om en hotfull och beväpnad person går in i en skola och frågar var eleverna är och den tillfrågade ljuger och säger att de inte är på plats utan har friluftsdag.
En lögn kan således vara berättigad, trots att vi har lärt oss att det är fult att ljuga.
Senaste nytt
Ny svensk satsning ska möta Europas drönarhot
Tryggare än någonsin att köpa begagnad elbil
Så stärker koncernen lönsamheten och växlar upp inför 2026

Säker digital underhållning – så undviker du oseriösa sajter

När pengarna flyttas med ett svep i mobilen
Anställningsintervju
Enligt Pär-Anders Granhag är nästan alla människor beredda att ljuga i vissa lägen, exempelvis på en anställningsintervju, forskning visar att hela 80 procent kan tänka sig att ljuga då.
Under en anställningsintervju är sannolikheten liten att den intervjuade skulle avslöja någonting negativt om sig själv som skulle vara väsentligt för den som intervjuar. Pär-Anders Granhag menar att det då är en lögn att undanhålla sådan information.
”Det är så pass socialt accepterat att ljuga i ett sådant läge att folk skulle tycka du var dum om du talade sanning”, sade han till SVT i april 2020.
Den vita lögnen
Ibland ljuger vi också av omtänksamhet och för att skydda andra. Vi uppskattar inte ärlighet som sårar.
En så kallad vit lögn, som att inte säga att någons nya frisyr ser hemsk ut, även om vi tycker det, kan fungera som ett socialt smörjmedel, men om en sådan lögn accepteras beror på vem som uttalar den.
Vi tycker att vita lögner är okej när det är vi själva som levererar dem, men om någon drar en vit lögn för oss kan vi ofta känna oss lite svikna. Pär-Anders Granhag säger det inte är lika accepterat att bli ljugen för som att ljuga själv.
Vi ljuger enligt forkningen fräst av två anledningar, för att undvika straff eller skuld, eller för att vinna fördelar för oss själva eller för andra.
”Det finns mycket som pekar på att vi har en dubbel standard, när vi tänker på andra som ljuger ser vi ned på det, och de ska skämmas. Men när vi själva ljuger är vi bra på att rättfärdiga det”, sade han till SVT.
”Duperingsglädje”
Det finns både olika slags lögner och olika slags lögnare.
En typ av lögnare är den som blir hög av att luras, det kallas ”duper’s delight”, duperingsglädje. Det är vanligare med den här typen av lögnare än med mytomaner.
En person som känner duperingsglädje får en kick av att lyckas lura någon genom att lägga till eller bättra på en historia, syftet är att få uppmärksamhet och beröm.
Pär-Anders Granhag säger att det här beteendet grundläggs redan i barndomen och att ungefär fyra till fem procent av befolkningen hör till den här typen lögnare.
Mytomanen
Mytomani är däremot ovanligt. En mytoman är en person som ljuger tvångsmässigt utan att ha något syfte med det.
Mytomaner har heller inte någon tanke på vilka konsekvenser lögnen kan få och de förstår inte ens alltid att de ljuger. En mytoman har ofta flera andra psykiatriska diagnoser.
Även psykopater kan ljuga tvångsmässigt och kan ofta förväxlas med mytomaner, men psykopaten har ofta ett syfte och en strategi för sitt ljugande, exempelvis att få fördelar genom bedrägerier.
Varken psykopater eller mytomaner känner skuld, skam och dåligt samvete när de ljuger, luras och bedrar.
Att avslöja en lögn
Enligt Pär-Anders Granhag tror de flesta att de är bra på att avslöja andras lögner och att de själva är sämre på att ljuga, men det är tvärtom.
”40 års forskning visar att det är tvärt om. De flesta människor är bra på att ljuga men inte bra på att avslöja lögnare”, sade han till SVT 2020.
Så känner du igen en lögn:
- En lögnare som hamnar i svårigheter och blir pressad byter ofta spår.
- En lögnarens utsaga ändras hela tiden för att ligga i linje med bevisningen.
- Berättelser som är sanna är ofta mer detaljrika än osanna berättelser.
- Berättelser som är sanna innehåller fler komplikationer än falska berättelser.
- Om bakgrundsinformation som tyder på att en person ljuger läggs fram kan lögnaren förneka informationen men en sanningssägare berättar frivilligt hur det ligger till.
- En person som ljuger berättar ofta sin historia i exakt kronologisk ordning medan en sanningssägare ofta rör sig ut och in i sin berättelse.
- En lögnare undviker inte nödvändigtvis ögonkontakt, personen behöver inte heller vara mer nervös än någon annan.
Källa: Hälsa
Behöver inte betyda lögn:
- Alla har sitt eget sätt att berätta och att någon berättar på ett entonigt och känslolöst sätt betyder inte nödvändigtvis att personen ljuger.
- Detsamma gäller om någon är nervös och flackar med blicken, det kan vara ett tecken på att personen är rädd att inte bli trodd och behöver inte betyda att personen ljuger.
- Att någon sitter och hoppar med benet eller trummar med fingrarna betyder inte att personen ljuger.
Källa: Hälsa
Läs mer på E55: Hur bryter man ett liv av lån och lögner?
Läs mer på dagens PS: Så vet du om någon ljuder – fyra dolda tecken
Läs mer på Realtid: Därför är det svårt att sluta ljuga

Universitetsutbildad journalist med mångårig erfarenhet som skrivande redaktör. På E55 skriver hon om allt från pension, sparande, matpriser till hälsa vård och omsorg, ja det mesta som berör 55-plussare och deras ekonomi.

Universitetsutbildad journalist med mångårig erfarenhet som skrivande redaktör. På E55 skriver hon om allt från pension, sparande, matpriser till hälsa vård och omsorg, ja det mesta som berör 55-plussare och deras ekonomi.
Senaste nytt

Fem elnätsföretag granskas för avgiftsmodell

Att äta mycket kött ger lägre demensrisk – för en genetisk riskgrupp

Växtbaserad kost kopplas till lägre risk för demens

Nya regler för äldre förare – risk att förlora körkort vid 75
