E55

Mindre än 4 procent 65-plussare kan väljas till riksdagen

Riksdagsledamöter lämnar en fullsatt plenisal efter omröstning i riksdagen i maj 2026. Vid förra riksdagsvalet, 2022, valdes 12 personer som var 65 år eller äldre in i riksdagen. I årets riksdagsval ser det ut att bli lika få.
Riksdagsledamöter lämnar en fullsatt plenisal efter omröstning i riksdagen i maj 2026. Vid förra riksdagsvalet, 2022, valdes 12 personer som var 65 år eller äldre in i riksdagen. I årets riksdagsval ser det ut att bli lika få. (Foto: Henrik Montgomery/TT)
Annika Hjerpe
Annika Hjerpe
Uppdaterad: 09 juni 2026Publicerad: 09 juni 2026

Inför höstens riksdagsval är det bara en bråkdel av dem som står på valbar plats som är 65 år eller äldre, trots att 29 procent av väljarna tillhör den åldersgruppen.

ANNONS
ANNONS

En uträkning visar att det bara är 13 personer på valbar plats inför riksdagsvalet som är 65 år eller äldre, det motsvarar mindre än 4 procent av alla som är valbara.

Det är dock hela 29 procent av väljarna som är 65 år eller äldre och om motsvarande andel skulle avspeglas i antal personer på valbar plats inför riksdagsvalet skulle det behöva 101 personer som är 65 år eller äldre.

Läs mer på E55: Ännu är inte hälften av Sveriges väljare pensionärer

Det här innebär att oavsett hur det går i riksdagsvalet kommer representationen av personer som är 65 år och äldre vara väldigt låg, vilket SPF Seniorerna tycker är bedrövligt.

Tillvaratar inte äldres erfarenheter

Pensionärsorganisationen har tidigare uppvaktat riksdagspartierna för att representationen av seniorer på listorna till riksdagsvalet ska förbättras.

”Äldre är kraftigt underrepresenterade där de nationella besluten fattas, i riksdagen. Att det ser lika illa ut inför höstens val som förra valet tyder tyvärr på att de politiska partierna inte förstår att ta vara på äldres kompetens och erfarenheter”, säger SPF Seniorernas förbundsordförande Maria Larsson i ett pressmeddelande.

I ett försök att få in fler seniorer i riksdagen, och för att skapa debatt om riksdagens sammansättning, kommer SPF Seniorerna uppmana sina medlemmar att kryssa en senior.

”Det riskerar att påverka förtroendet för demokratin när äldre inte är representerade i riksdagen. Vi tycker inte lika i alla frågor, men vissa frågor berör oss mer än andra, just för att vi är seniorer. Därför uppmanar vi alla äldre, oavsett parti, att kryssa en senior i valet”, säger Maria Larsson i pressmeddelandet.

ANNONS
ANNONS

Representationen i riksdagen

Tidningen Senioren har granskat årets vallistor och räknat på hur det skulle se ut i riksdagen om valresultatet blir detsamma som det blev 2022.

Med hypotesen att det blir så visar granskningen att av riksdagens 349 ledamöter skulle 6 vara 70 år eller äldre och 7 skulle vara mellan 65 och 69 år.

Det innebär alltså att endast 13 av 349 ledamöter är 65-plussare, vilket inte ens motsvarar 4 procent, skriver Senioren.

Vidare skulle 27 ledamöter vara 60-64 år, 112 skulle vara 50-59 år, 100 ledamöter skulle vara 40-49 år, 84 skulle vara 30-39 år och 13 ledamöter skulle vara 20-29 år.

Senioren drar slutsatsen att utan ett väldigt starkt stöd av personkryssning kommer inte fler seniorer in i valet 2026 än vid tidigare val.

Ålderism ligger bakom

SPF Seniorerna menar att det här handlar om förtroendet för den representativa demokration och att värdet på den svenska riksdagens legitimitet kan minska.

Det är kanske en något för dramatisk slutsats, men på ett seminarium i höstas ställdes frågan om riksdagen är för ung för sitt eget bästa och då svarade flera experter och debattörer ja.

ANNONS

Riksdagens talman Andreas Norlén menade att det är ålderism som ligger bakom den klena representationen av seniorer.

”Synliga äldre kan motverka ålderism. Fler seniora riksdagsledamöter skulle utmana den stereotypa uppfattningen om att stigande ålder skulle vara negativt och förknippat med sämre kapacitet”, sade han, skriver Senioren.

Han sade vidare att äldre har stor erfarenhet i viktiga samhällsfrågor och att äldre tillför en särskild trovärdighet i frågor som rör till exempel pensioner samt vård- och omsorg.

Nytänkande och erfarenhet

Enligt Andreas Norlén kan fler seniorer i riksdagen leda till reformer som är mer välgrundade och anpassade till verkligheten samt större dynamik.

Talmannen sade också att det skulle ge en fruktbar kombination av nytänkande och erfarenhet och en politik som både blickar framåt och som står stadigt.

”Seniorer har unika erfarenheter och en kompetens som kommer av ett långt samhällsengagerat liv. Våra livserfarenheter innebär ofta djup kunskap om ekonomi, vård, omsorg och boende, frågor som berör oss alla när vi blir äldre”, säger Maria Larsson till Senioren.

Hon tillägger att det här inte bara är en fråga om representation, utan att seniorers frågor också måste upp på dagordningen och att det för det krävs fler äldre i riksdagen.

Invalda 65+ i riksdagen

ANNONS

2022: 12
2018: 6
2014: 9
2010: 8
2006: 11
2002: 6
1998: 9
1994: 4
1991: 14

Källa: Senioren

Läs mer på E55: Politiker levde på en pensionärsbudget i en vecka

Läs mer på Dagens PS: Studie: Därför tiger kvinnor och invandrare


Läs mer från E55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Annika Hjerpe
Annika Hjerpe

Universitetsutbildad journalist med mångårig erfarenhet som skrivande redaktör. På E55 skriver hon om allt från pension, sparande, matpriser till hälsa vård och omsorg, ja det mesta som berör 55-plussare och deras ekonomi.

Annika Hjerpe
Annika Hjerpe

Universitetsutbildad journalist med mångårig erfarenhet som skrivande redaktör. På E55 skriver hon om allt från pension, sparande, matpriser till hälsa vård och omsorg, ja det mesta som berör 55-plussare och deras ekonomi.

ANNONS