Kontanterna försvinner från butikerna – men här får de inte säga nej

Här måste butiken ta emot kontanter

Den stora förändringen kom den 1 juli. Livsmedelsbutiker och apotek är nu som huvudregel skyldiga att ta emot kontant betalning när köpet sker på ett fysiskt försäljningsställe med bemannad kassa.

Men lagen har tydliga gränser. Skyldigheten gäller betalningar på högst 0,1 prisbasbelopp, och en kund kan inte kräva att få använda fler än 25 mynt vid samma betalning.

Det finns också undantag. En butik eller ett apotek kan slippa kontantkravet om personalens säkerhet inte kan upprätthållas eller om kostnaden för kontanthanteringen är så hög att verksamheten på försäljningsstället riskerar att behöva läggas ned.

Kontanter kan även nekas vid en enskild försäljning om det finns ett godtagbart skäl, exempelvis misstanke om penningtvätt.

Här får butiken fortfarande säga nej

Det kanske viktigaste att känna till är vad den nya lagen inte innebär. En vanlig klädbutik, skoaffär, möbelbutik eller elektronikaffär omfattas inte av den nya kontantplikten. Att kontanter är lagliga betalningsmedel betyder inte automatiskt att en konsument kan kräva att få använda dem i alla privata butiker.

I förhållandet mellan en näringsidkare och en konsument råder som utgångspunkt avtalsfrihet. Det gör det möjligt för butiker som inte omfattas av den nya kontantlagen att ställa upp villkor för vilka betalningssätt de accepterar.

Det är alltså fullt möjligt att mötas av en kontantfri kassa även efter den 1 juli utan att butiken gör något fel.

Kontanterna får samtidigt en ny betydelse

Utvecklingen kan tyckas motsägelsefull. Delar av handeln rör sig mot allt fler digitala betalningar samtidigt som Sverige stärker kontanternas roll genom lagstiftning.

En viktig förklaring är beredskapen.

Om kortbetalningar, internet eller andra digitala system slås ut behövs alternativa sätt att betala. Riksbanken rekommenderar därför hushållen att ha flera betalningsmöjligheter och anger cirka 1 000 kronor i kontanter per vuxen som riktmärke. Pengarna bör helst finnas i olika valörer.

Rådet handlar inte om att överge kort, Swish eller andra digitala lösningar. Tvärtom är tanken att hushållet inte ska vara helt beroende av ett enda betalningssätt om en störning inträffar.

Samtidigt visar Svensk Handels undersökning att någon snabb kontantdöd knappast står för dörren. Nära åtta av tio handlare tror inte att deras butik kommer att sluta ta emot kontanter.

För kunden har gränsen däremot blivit tydligare: i en vanlig butik kan sedlarna fortfarande nekas. Men när det gäller mat och läkemedel har kontanterna sedan den 1 juli fått ett betydligt starkare lagligt skydd.

Källor: Svensk Handel, Sveriges riksdag: lag (2026:769), Riksbanken

Läs även: Bara 5 procent betalar kontant: Riksbanken varnar för Sveriges sårbarhet – E55