Bara 5 procent betalar kontant: Riksbanken varnar för Sveriges sårbarhet

När Swish och BankID inte fungerar

Redan förra året drabbades Swish av DDoS-attacker (Distributed-Denial-of-Service, även kallat överbelastningsattack) vid flera tillfällen. På julafton 2024 låg tjänsten nere i över tolv timmar. Dagens PS har tidigare rapporterat om driftstörningar hos både Swish och Systembolaget i samband med attacker.

Även BankID har drabbats av störningar. I april 2025 slog en kraftig DDoS-attack ut BankID, vilket i sin tur påverkade både Swish och banktjänster. Dagens PS har tidigare beskrivit hur experter varnade för att liknande attacker sannolikt kommer att ske igen.

Händelserna visar hur tätt de digitala betaltjänsterna hänger ihop. Om BankID inte fungerar kan även Swish och vissa banktjänster bli svåra att använda. Om kortbetalningar påverkas samtidigt kan hushåll snabbt få problem att betala för mat, medicin och drivmedel.

Internationellt har cyberattacker mot finansiella system fått stora konsekvenser. Dagens PS har tidigare rapporterat om en attack där 12 miljoner bankkonton hackades. Det är inte samma typ av händelse som svenska driftstopp, men det visar varför beredskapsfrågan blivit mer akut.

60 procent har inte tillräckligt hemma

Riksbanken rekommenderar nu att varje vuxen har minst 1 000 kronor i kontanter hemma. Pengarna bör finnas i blandade valörer och kunna användas för nödvändiga inköp under ungefär en vecka.

Men många hushåll har inte motsvarande kontantbuffert hemma. Vice riksbankschef Aino Bunge sa till SVT:

”Vi har lager av kontanter. Sedan är det ju inte så att jag uppmanar alla att springa ut nu och ta ut kontanter. Det här är ju en beredskap vi ska bygga över tid.”

Frågan har också lyfts av Realtid, som rapporterat om det stora hålet i beredskapen och behovet av att kunna köpa det nödvändigaste även när digitala betalningar inte fungerar.

Svårare att få tag på kontanter

Samtidigt har bankernas kontanthantering minskat kraftigt. Antalet bankomater har blivit färre och många bankkontor hanterar inte längre kontanter.

Det har gjort det svårare för hushåll som faktiskt vill följa rekommendationen. På flera håll har tillgången till kontanter blivit mer begränsad, särskilt för den som vill ta ut större belopp eller saknar nära till bankomat.

Dagens PS har tidigare rapporterat om en bankkund som stoppades efter att ha försökt ta ut ett större belopp. Svenska bankers restriktioner har även väckt reaktioner internationellt då digitaliseringen av betalningar gått längre än i många andra länder.

Ny kontantlag 2026

En ny kontantlag väntas träda i kraft den 1 juli 2026. Livsmedelsbutiker och apotek ska som huvudregel ta emot kontanter i bemannade kassor. Beloppstaket föreslås ligga på cirka 5 920 kronor per köp.

Finansmarknadsminister Niklas Wykman har sagt att människor ska känna trygghet inför att kunna göra viktiga köp med kontanter i Sverige. Men kritiker menar att lagen riskerar få begränsad praktisk effekt utan tydlig tillsyn och sanktioner.

Paradoxen är tydlig. Sverige inför kontantplikt samtidigt som kontanter används i mycket liten omfattning i vardagen.

Sommaren blir ett test

Lagen väntas träda i kraft mitt i turistsäsongen. Utländska turister kan i regel inte använda Swish eftersom tjänsten kräver svenskt bankkonto och BankID. Internationella betalkort fungerar i de flesta butiker, men inte överallt.

På loppisar, marknader och sommarcaféer är kontanter fortfarande ofta ett alternativ som många förlitar sig på. Om kortterminaler eller nätuppkoppling inte fungerar kan kontanter snabbt bli avgörande. Det handlar om att ha flera sätt att betala när något oväntat händer.

Tre saker Riksbanken vill att du gör nu

Riksbankens uppdaterade rekommendationer från mars 2026 är konkreta.

1. Ha 1 000 kronor kontant hemma per vuxen. Pengarna bör finnas i blandade valörer och räcka till nödvändiga inköp under ungefär en vecka.
2. Ha betalkort från minst två olika kortutgivare. Om en banks system ligger nere kan ett annat kort fortfarande fungera.
3. Ha fungerande Swish, men lita inte enbart på det. Swish är beroende av internet, BankID och bankernas infrastruktur.

Sverige utvecklar också ett system för offlinebetalningar med kort, som ska fungera även utan internetuppkoppling. Enligt Riksbanken ska avtalet med svenska marknadsaktörer vara implementerat senast den 1 juli 2026. Erik Thedéen har kallat det ”en milstolpe i vårt intensifierade arbete för att stärka beredskapen.”

Ett enkelt skyddsnät

Swedbank-haveriet i april blev en påminnelse om hur snabbt betalningssystem kan påverkas när digital infrastruktur slutar fungera.

För den enskilda hushållsekonomin är råden förvånansvärt enkla. Ha lite kontanter hemma. Ha mer än ett kort. Se till att du inte är helt beroende av en enda app eller en enda bank.

Det löser inte Sveriges digitala sårbarhet. Men det kan vara skillnaden mellan att kunna köpa det nödvändigaste och att stå utan fungerande betalningsmedel när nästa störning inträffar.

Läs även: Religionen tar plats i politiken igen: “Politikerna vill åt kraften som finns där” – E55