Kontantupproret får stöd av riksbankschefen

Stefan Ingves, chef för Sverige Riksbank, skrev nyligen en debattartikel i DN om vikten av att behålla kontanterna i samhället för att stå emot kriser och störningar. Farligt att vi förlitar oss på att privat aktörer tar hand om våra betalningar, tycker Stefan Ingves, och håller fram Riksbankens kontanter som ett mer tillförlitligt alternativ om krisen kommer.

Toppen, och på tiden att polletten äntligen har trillat ned, tycker Kontantupprorets ledare, förre rikspolischefen Björn Eriksson.

– Vi är så otroligt naiva här i Sverige. Betalningarna drivs av storbankerna och två amerikanska storföretag. Det är helt onödigt för den som vill skada Sverige att invadera Gotland. Det enda som behöver göras är att stoppa betalningssystemet, säger Björn Eriksson.

Han framhåller att inget annat land har gått så långt som Sverige när det gäller ett kontantlöst samhälle.

– Utomlands förstår de inte vad vi håller på med, de kallar oss ”Die dumme Schweden”.

Men även i övrigt är vår krisberedskap låg, tycker han.

– Vi är totalt nedrustade, jämfört med exempelvis Finland. Vi har inga lager längre. Den svaga punkten är elen, som är lätt att slå ut. Vi är helt värdelösa.

Men nu, när även riksbankchefen varnar för konsekvenserna av ett kontantlöst samhälle i en kris, är han ändå lite nöjd.

Frågan är om hans aktier i Kontantupproret har stärkts nu, när rädslan för stora samhällskriser har ökat.

– Klart de har. Nu är Riksbanken orolig när det handlar om krishantering. Men vi har länge pekat på stora grupper som lämnats övergivna då kontanterna försvinner. Det är de olönsamma som lämnas efter, pensionärer och de på landsbygden, säger Björn Eriksson.

E55 har sökt Bankföreningen, som representerar bankerna när det gäller betalningssystem. Men där ber man att få återkomma i frågan senare.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, rekommenderar alla svenskar att ha kontanter hemma i beredskap om krisen kommer. Hur mycket som behövs vill inte myndigheten däremot säga.

– Vår rekommendation innebär att man ska se till att ha saker så man klarar sig själv i 72 timmar under en kris. Mat, ljus, batteriradio och även kontanter. Vi kan inte säga någon summa, det beror på vad man behöver, var man befinner sig och vad man har i övrigt, säger Carl Önne, handläggare på MSB.

Han berättar att myndigheten för en dialog med banker och andra som ansvarar för betalningssystem. Men om det finns några färdiga krisplaner kan han inte säga.

– Det är de enskilda aktörerna som ska ta fram krisplaner för sina verksamheter.

Carl Önne vill inte peka ut några skräckscenarier för vad som skulle kunna hända betalningssystemet. Men både kontanthantering och digitala betalningar är sårbara, förklarar han.

– Vi kan inte säga något om superrisker, men det behövs infrastruktur för både kontanter och digitala betalningar. Båda är beroende av att det finns el, telekommunikation och it-system för att fungera, säger Carl Önne.

LÄS ÄVEN: