Regeringen vill anpassa lagstiftningen om arv och testamente så att den passar bättre för dagens familjebildningar och nya regler kan vara på väg.


Förra året tillsatte regeringen en utredning som gjort en översyn av reglerna om arv och testamente i ärvdabalken och de nya föreslagna reglerna kan införas i juli 2027.
Utredningens uppdrag var i huvudsak uppdelat på två områden, dels en modernisering av vissa arvsfrågor, dels modernare och tryggare regler för testamenten.
Ställningstaganden
Utredningens skulle ta ställning till om kusiner ska få laglig rätt att ärva och föreslå hur ett testamentsregister i offentlig regi kan inrättas, det skrev E55 om i oktober 2025.
Vidare skulle utredningen ta ställning till om förlust av rätt att ärva eller ta testamente bör gälla i fler fall, om skyddet för efterlevande sambo bör stärkas samt om det ska införas skärpta krav på uppgifter i testamentet om testamentsvittnen.
Utredningen skulle även bedöma om ett testamente bör kunna upprättas digitalt, och ta ställning till hur frågor om arvsavståenden bör regleras i lag, hur reglerna för nödtestamenten kan moderniseras, och lämna nödvändiga författningsförslag.
I september 2025 skickades utredningens förslag ut på remiss till berörda myndigheter, organisationer, kommuner och andra intressenter.
Testamentsregister
Införande av ett testamentsregister i offentlig regi är en av de största nyheterna i förslaget, syftet är att skapa trygghet och säkerställa att den avlidnas vilja kommer fram, det skriver Nyheter24.
Ett testamentsregister kan minska risken för att testamenten försvinner eller inte hittas när någon har avlidit. Tanken är att registret ska vara frivilligt och enligt utredningens förslag ska Skatteverket ansvara för det.
Sambor
Ett av de mest genomgripande förslagen på förändringar handlar sambor, som i dag i allmänhet inte ärver varandra.
Utredningen föreslå ett starkare skydd för efterlevande sambor, särskilt om paret har gemensamma barn. Förslaget vill göra reglerna mer lika de regler som i dag gäller för gifta par.
Enligt förslaget kan sombors gemensamma barns rätt till arv komma att ändras så att de i vissa fall kan skjutas upp och omvandlas till efterarv, så att den efterlevande sambon kan bo kvar i det gemensamma hemmet och få en stabilare ekonomi.
Barn ska också kunna avstå från att direkt ta ut sitt arv och istället få rätt till efterarv när den efterlevande sambon dör.
E-testamente
Utredningen föreslår även att digitala, så kallade e-testamenten, ska kunna upprättas via en särskild statlig tjänst som Skatteverket föreslås ansvara för.
För att ett e-testamente ska vara giltigt krävs enligt förslaget att det signeras med säkra e-underskrifter och att det registreras.
Nödtestamente
Om någon befinner sig i en situation där det inte går att ordna ett vanligt testamente finns det i dag särskilda regler för nödtestamentet.
Ett nödtestamente är ett provisoriskt testamente som under vissa förutsättningar gäller under begränsad tid, det skriver Lagen.nu.
Det kan vara att testamentesgivaren lider av en allvarlig sjukdom eller någon annan typ av nödsituation, som gör att det är omöjligt för personer att upprätta ett testamente.
Då kan ett nödtestamente upprättas, men bara då, och det gäller endast i maximalt tre månader.
Ett nödtestamente kan upprättas, antingen genom att testamentsgivaren muntligen beskriver sin vilja inför två vittnen eller genom att testamentsgivaren skriver ned sin vilja för hand och själv undertecknar dokumentet.
Utredningen tar upp att sådana nödtestamenten i framtiden, i vissa nödsituationer, ska kunna upprättas som sms eller ljudinspelningar.
Utredningen föreslår alltså att det ska bli lättare att få sin sista vilja respekterad i en akut situation genom att digitala sätt att uttrycka den kan bli giltiga, men det ska finnas tydliga regler för hur eventuella tvister ska hanteras.
Bröstarvingar
Utredningen föreslår att arvsrätten för arvingar som begått allvarliga brott mot arvlåtaren eller närstående ska kunna begränsas, även om det gäller arvlåtarens egna barn.
I Utredningens betänkande diskuteras även laglotten, det vill säga den del av arvet som bröstarvingar normalt har rätt till, oavsett vad ett testamente anger.
Bröstarvingar, alltså en avliden persons närmaste arvingar i rakt nedstigande led, det vill säga barn, barnbarn och barnbarnsbarn.
Kusiner
”Utredningen bedömer att den legala arvsrätten inte bör utvidgas. Det underlag som utredningen har hämtat in ger inte stöd för att det typiskt sett är arvlåtarens vilja att kusiner och mer avlägsna släktingar ska ärva, framför att arvet går till allmänna ändamål”, står det i en sammanfattning av uppdraget.
Utredningen bedömer även att en sådan arvsrätt skulle försvåra det praktiska arbetet med boutredningar och leda till fördröjningar och ökade kostnader för enskilda och det allmänna.
Utredningen föreslår att om den legala arvsrätten ska utvidgas till att omfatta
fler släktingar ska den begränsas till att enbart gälla kusiner.
Men, utredningen bedömer att om arvsrätt för kusiner införs kommer det få stor påverkan på det civila samhällets organisationer, eftersom den Allmänna arvsfonden då kommer få mindre pengar.
Läs mer på E55: Arvsskatt 2026: Vad är politiskt spel – och vad är verklighet?
Läs mer på Dagens PS: Sveriges största arvsskifte: Fyrtiotalisterna sitter på miljarder
Läs mer på Realtid: Så stoppar du bråk mellan dina arvingar

Universitetsutbildad journalist med mångårig erfarenhet som skrivande redaktör. På E55 skriver hon om allt från pension, sparande, matpriser till hälsa vård och omsorg, ja det mesta som berör 55-plussare och deras ekonomi.

Universitetsutbildad journalist med mångårig erfarenhet som skrivande redaktör. På E55 skriver hon om allt från pension, sparande, matpriser till hälsa vård och omsorg, ja det mesta som berör 55-plussare och deras ekonomi.
Senaste nytt

Här är pensionärers bästa tips till yngre generationer

Få egna fondval i premiepensionen slår soffliggarfonden över tid

Flera strejker på Lufthansa – flyg ställs in

FN: Hormuzblockad kan ge global livsmedelskris
