Forskare varnar för att många svenskar behöver arbeta längre för att undvika lägre pensioner.


Kombinationen av senare inträde på arbetsmarknaden, ökade sjukskrivningar och en snabbt åldrande befolkning gör att balansen i pensionssystemet utmanas.
Samtidigt lever vi allt längre och får färre barn.
Som E55 tidigare rapporterat kan den nya riktåldern påverka hundratusentals svenskar och när de faktiskt kan gå i pension.
Det innebär att färre yrkesverksamma ska försörja fler pensionärer. Enligt forskare riskerar utvecklingen att på sikt pressa ned pensionsnivåerna om inte arbetslivet förlängs.
”Alla kommer sammanlagt att behöva arbeta mer under livet”, säger nationalekonomen Johanna Wallenius till TN.
Demografin pressar systemet
Det svenska pensionssystemet bygger på livsinkomstprincipen. Hur mycket du får i pension avgörs av hur länge och hur mycket du har arbetat.
När antalet arbetade timmar minskar samtidigt som antalet pensionsår ökar uppstår ett växande tryck. Unga studerar längre och kommer senare ut i arbetslivet. Samtidigt ökar sjukskrivningarna och deltidsarbete är fortsatt vanligt, särskilt bland kvinnor.
Sammantaget innebär det lägre inbetalningar till systemet. Den största utmaningen är dock demografin.
När försörjningskvoten stiger, alltså när färre ska finansiera fler, aktiveras systemets automatiska broms. Då kan pensionerna sänkas för att återställa balansen.
65 år är inte längre norm
Trots att livslängden har ökat kraftigt planerar många fortfarande sitt arbetsliv utifrån en pensionsålder på 65 år. Men någon fast pensionsålder finns inte längre.
I praktiken innebär tidigare uttag att pensionen ska räcka under fler år och därför blir lägre per månad.
Att arbeta längre ger däremot tydliga ekonomiska effekter.
”Människor lever längre och får färre barn. När det blir färre yrkesverksamma och fler pensionärer uppstår problem, eftersom pensionerna finansieras av dem som arbetar”, säger Johanna Wallenius.
Ett nytt underlag från Pensionsmyndigheten visar samtidigt att valet av uttagsålder får allt större ekonomisk betydelse.
Genom myndighetens prognosverktyg kan sparare se hur pensionen förändras månad för månad beroende på när uttaget sker, där senare pension ofta ger en tydligt högre livsinkomst.
Myndigheten uppmanar därför alla att göra en individuell prognos i god tid och planera sitt arbetsliv därefter.
Fler vägval väntar
Om utvecklingen fortsätter i samma riktning finns i grunden tre alternativ: högre skatter, lägre pensioner eller ett längre arbetsliv.
Sverige har valt en modell där nivåerna automatiskt anpassas efter ekonomin och livslängden. Utmaningen handlar därför inte bara om åren i slutet av karriären.
Ett tidigare inträde på arbetsmarknaden, färre avbrott och fler heltidsår blir avgörande för framtida pensioner.
Missa inte:
Rapport: Snart dominerar AI pensionsrådgivningen – E55
Det är mycket mer än börsen som påverkar din pension – E55
Senaste nytt

Här är pensionärers bästa tips till yngre generationer

Få egna fondval i premiepensionen slår soffliggarfonden över tid

Flera strejker på Lufthansa – flyg ställs in

FN: Hormuzblockad kan ge global livsmedelskris
